fredag.
Fredag. Vad tänker ni när hör ordet fredag? Kanske tänker ni er lite chips och lite läsk från den närmaste gottegrisaffären i er lokala ort? Någon skön rulle till det med några sköna kompisar hos någon skön lirare, eller hos dig själv. Eller ni kanske tänker er en utekväll någonstans i stan, med förkrök hemma hos någon eller på något förkröksställe för att sedan svassa in på någon av de många nattklubbarna som finns runtom i landet? För min del handlar det om Stockholm, så utbudet är stort även om kvalitén är densamma överallt, mediokert eller toppklass (dock beroende på humör och fyllestatus). Ni kanske bara vill vara hemma på en fredag och ockupera datorn eller TV: n med de otaliga möjligheter som finns att tillgå både Internet/Spel eller serier?
Jag tror då inte att ni tänker er att åka till en kompis som bor i den sista utposten i huvudstaden, Orhem, för att spela fotboll i en källare och sedan basta med en eller flera öl som avkoppling på det. Det var i alla fall vad jag, Danne och Wille mäktade med denna iskalla fredag.
Självklart missade man bussen till Skarpnäck (där bussen hem till Grim, som stod för arrangemanget, går ifrån, dock enbart en gång i timmen...) och fick ta en senare buss än väntat. Naturligtvis missade vi (jag och Danne) även Orhemsbussen så det blev en iskall gång från Skarpnäck över bron till Orhems vägskäl där Wille hade stått och fryst i en halvtimme.
Nåväl, efter ytterligare en halvtimmes gång genom ett folktomt Orhem (som för övrigt består av kolonilotter, skog, en ridskola/stall, ett kollektiv och en stor sjö) så nådde vi till slut vårat mål. Frysta till is värmde vi oss i Grims sköna rum, beläget i en källare men snyggt inrett med egen dörr och spiraltrappa upp till deras riktiga lägenhet.
När vi "vaknat till liv" igen spelade vi ett par rundor fotboll, två mot två med små innebandymål, där styrka, smidighet, finess och flyt gjorde sig väl påminnda bland de deltagande. Det blev alltså mycket vattenpauser då konditionen allt som oftast tröt.
Efter dessa omgångar blev det efterlängtad bastu med iskall öl som Wille köpt med sig, lite skratt och många historier. Överhuvudlag en mycket skön kväll.
Det enda jag, Danne och Wille var oroade över var om vi skulle komma hem eller inte.
Sista bussen hade gått vid 23-tiden och klockan närmade sig 00.
Vi ser en buss vända vid rondellen men det står "Ej i trafik" på den, varpå vi viftar lite med händerna i luften för att få kontakt. Efter lite snyfthistorier och en bedjan att få åka med till Orhems vägskäl (bara rakt fram och sisådär en halvtimmes gång) så låter chauffören oss få åka med. Men chauffören var snällare än vi trodde och han lät oss åka hela vägen hem (jag till Norra Sköndal vilket innebär en tio minuters gångväg hem och Danne och Wille till Hökarängen, hem för Danne, förbindelse till T-bana för Wille). En annorlunda men mycket skön fredag.
Jag tror då inte att ni tänker er att åka till en kompis som bor i den sista utposten i huvudstaden, Orhem, för att spela fotboll i en källare och sedan basta med en eller flera öl som avkoppling på det. Det var i alla fall vad jag, Danne och Wille mäktade med denna iskalla fredag.
Självklart missade man bussen till Skarpnäck (där bussen hem till Grim, som stod för arrangemanget, går ifrån, dock enbart en gång i timmen...) och fick ta en senare buss än väntat. Naturligtvis missade vi (jag och Danne) även Orhemsbussen så det blev en iskall gång från Skarpnäck över bron till Orhems vägskäl där Wille hade stått och fryst i en halvtimme.
Nåväl, efter ytterligare en halvtimmes gång genom ett folktomt Orhem (som för övrigt består av kolonilotter, skog, en ridskola/stall, ett kollektiv och en stor sjö) så nådde vi till slut vårat mål. Frysta till is värmde vi oss i Grims sköna rum, beläget i en källare men snyggt inrett med egen dörr och spiraltrappa upp till deras riktiga lägenhet.
När vi "vaknat till liv" igen spelade vi ett par rundor fotboll, två mot två med små innebandymål, där styrka, smidighet, finess och flyt gjorde sig väl påminnda bland de deltagande. Det blev alltså mycket vattenpauser då konditionen allt som oftast tröt.
Efter dessa omgångar blev det efterlängtad bastu med iskall öl som Wille köpt med sig, lite skratt och många historier. Överhuvudlag en mycket skön kväll.
Det enda jag, Danne och Wille var oroade över var om vi skulle komma hem eller inte.
Sista bussen hade gått vid 23-tiden och klockan närmade sig 00.
Vi ser en buss vända vid rondellen men det står "Ej i trafik" på den, varpå vi viftar lite med händerna i luften för att få kontakt. Efter lite snyfthistorier och en bedjan att få åka med till Orhems vägskäl (bara rakt fram och sisådär en halvtimmes gång) så låter chauffören oss få åka med. Men chauffören var snällare än vi trodde och han lät oss åka hela vägen hem (jag till Norra Sköndal vilket innebär en tio minuters gångväg hem och Danne och Wille till Hökarängen, hem för Danne, förbindelse till T-bana för Wille). En annorlunda men mycket skön fredag.
lördag.
Börjar dagen med att vakna sent, men hinner ändå äta frukost och hinna till samlingen för bortamatch med C-laget mot Lidingö (om än några minuter sen).
Väl i Lidingö spelar vi mycket bra handboll där vi tyvärr tappar lite mot slutet men lyckas behålla kämpaglöden ända in i kaklet. Seger med 25-23 och matchotränade jag går in och gör tre härliga mål. Skönt! Kommer hem och lägger mig i soffan laddad med mackor och öl och Premier League-fotboll av högsta klass. Liverpool-Sheffield United på Anfield Road. Come on you L's!
Och visst gick det bra! Nästan för bra. 4-0 och en tam match faktiskt. Det gick för lätt.
I en annan del av England spelade Charlton mot West Ham, Londonderby och ett kritiskt läge för ett annat lag jag lite smått håller på (mest p.g.a. inspiration från en viss fotbollsfilm...), nämligen West Ham. Båda parter kämpar om en plats i Premier League nästa år och tyvärr var det Charlton som ville mest denna eftermiddag. 4-0 även här. Typiskt!
Men Liverpool vann och det var det viktigaste.
Senare på kvällen firade jag och nio andra den elfte personen som även var huvudperson då hon fyllde 19 år den 22/2-07, grattis Caroline!
Bord var bokat på Friday's, Kungsträdgården men det var matos i hela restaurangen så vi ringde Bamboo Palace på Kungsgatan dit vi sedan förflyttade oss.
Alla var ense om att beställa buffé och det åts och åts och åts.
Det var allt från gott kött (Yakiniku, stekt kött på japanska), nudlar, friterade räkor, kycklingar, grönsaker till starka buljonger etc etc. Det var knappt så man fick plats med efterrätten i form av friterade bananer och glass. Men det gick till slut. En mycket lyckad afon på Bamboo Palace.
Sedan bar det av till Nivå 22 på Kungsholmen där Caroline skulle köpa sin lakritsshot som hon tjatat om hela veckan. Men det var packat med folk så vi grabbar (jag, Morgan och Phille) gick istället en bit bort till före detta Lion Bar numera Grabbarnas (manligt val där tycker jag).
Grabbarnas för övrigt ett snyggt inrett ställe med mycket fina flickor på plats för kvällen.
Även priset var resonabelt, en cider under Happy Hour kostade endast 30 kr.
Tyvärr var det lite trångt och inga platser att sitta på, men överhuvudlag ett bra val av förkrök.
Sista anhalt av förkröksställe skulle bli Star Bar lite längre bort på Kungsholmen, men det var knappt så vi hann komma in, hälsa på några jag kände och ta av oss ytterkläderna innan det var dags att gå igen. Tjejerna vill nämligen inte betala garderobsavgift.
Så vi tog bussen mot Östermalm och Klubb Mera som var huvudmålet för kvällen och där vi även stod uppskrivna sedan tidigare. Tjejerna ville dock gå hem så vi fick säga adjö till dem redan på bussen. På Klubb Mera var merparten killar... say no more...
Tills klockan blev runt 00 någonting. Under tiden fyllde vi på magsäcken med öl och cider (vart nog en två, tre öl och två cider för mig denna kväll) i hopp om bättre tider.
Vid 00, 01-snåret så kommer en hurtig, trevlig och rätt söt tjej från Nynäshamn och sätter sig vid vårt bord trots att hennes tjejer sätter sig vid bordet brevid.
Vi pratar länge om musik, jobb, alkohol, alkoholens förhållande till idrott med mera, med mera.
Det visar sig att hon heter Therese, är 21 och tycker jag passar bättre som snaggad än långhårig (hon fick se mitt leg där jag är representerad som långhårig). Trevlig pratstund.
Ledde till att vi skakade våra lurviga till slut och jag måste säga att i början var jag väldigt på och sugen på att dansa. Men med tiden blev det sämre och sämre. Kanske för att majoriteten av folket var killar, att musiken var dålig och att det knappt var något drag.
Sedan det faktum att jag var så otroligt trött. Men kvällen slutade ändå lyckligt på ett sätt, nämligen det faktum att jag strulade med Therese en stund. Mys.
Hemfärden blev groteskt jobbig. Kommer ner till Stadion vid 02 20-snåret, ser att nästa tåg mot stan går om 24 minuter... 24 hemska minuter och jag sitter själv på perrongen med en mobil utan batterier så jag är utan musik... Ägnade tiden åt att sitta med min mobil och räkna från 1 till 1150 (tror jag stannade där) på knapparna... Konsten att dra ut på tiden när man har tråkigt.
Det funkade faktiskt... vände inte ens en blick åt klockan och plötsligt stod ju tåget där.
Tajmade sedan nästa tåg och till och med bussen hem. Hemma. Trött.
Väl i Lidingö spelar vi mycket bra handboll där vi tyvärr tappar lite mot slutet men lyckas behålla kämpaglöden ända in i kaklet. Seger med 25-23 och matchotränade jag går in och gör tre härliga mål. Skönt! Kommer hem och lägger mig i soffan laddad med mackor och öl och Premier League-fotboll av högsta klass. Liverpool-Sheffield United på Anfield Road. Come on you L's!
Och visst gick det bra! Nästan för bra. 4-0 och en tam match faktiskt. Det gick för lätt.
I en annan del av England spelade Charlton mot West Ham, Londonderby och ett kritiskt läge för ett annat lag jag lite smått håller på (mest p.g.a. inspiration från en viss fotbollsfilm...), nämligen West Ham. Båda parter kämpar om en plats i Premier League nästa år och tyvärr var det Charlton som ville mest denna eftermiddag. 4-0 även här. Typiskt!
Men Liverpool vann och det var det viktigaste.
Senare på kvällen firade jag och nio andra den elfte personen som även var huvudperson då hon fyllde 19 år den 22/2-07, grattis Caroline!
Bord var bokat på Friday's, Kungsträdgården men det var matos i hela restaurangen så vi ringde Bamboo Palace på Kungsgatan dit vi sedan förflyttade oss.
Alla var ense om att beställa buffé och det åts och åts och åts.
Det var allt från gott kött (Yakiniku, stekt kött på japanska), nudlar, friterade räkor, kycklingar, grönsaker till starka buljonger etc etc. Det var knappt så man fick plats med efterrätten i form av friterade bananer och glass. Men det gick till slut. En mycket lyckad afon på Bamboo Palace.
Sedan bar det av till Nivå 22 på Kungsholmen där Caroline skulle köpa sin lakritsshot som hon tjatat om hela veckan. Men det var packat med folk så vi grabbar (jag, Morgan och Phille) gick istället en bit bort till före detta Lion Bar numera Grabbarnas (manligt val där tycker jag).
Grabbarnas för övrigt ett snyggt inrett ställe med mycket fina flickor på plats för kvällen.
Även priset var resonabelt, en cider under Happy Hour kostade endast 30 kr.
Tyvärr var det lite trångt och inga platser att sitta på, men överhuvudlag ett bra val av förkrök.
Sista anhalt av förkröksställe skulle bli Star Bar lite längre bort på Kungsholmen, men det var knappt så vi hann komma in, hälsa på några jag kände och ta av oss ytterkläderna innan det var dags att gå igen. Tjejerna vill nämligen inte betala garderobsavgift.
Så vi tog bussen mot Östermalm och Klubb Mera som var huvudmålet för kvällen och där vi även stod uppskrivna sedan tidigare. Tjejerna ville dock gå hem så vi fick säga adjö till dem redan på bussen. På Klubb Mera var merparten killar... say no more...
Tills klockan blev runt 00 någonting. Under tiden fyllde vi på magsäcken med öl och cider (vart nog en två, tre öl och två cider för mig denna kväll) i hopp om bättre tider.
Vid 00, 01-snåret så kommer en hurtig, trevlig och rätt söt tjej från Nynäshamn och sätter sig vid vårt bord trots att hennes tjejer sätter sig vid bordet brevid.
Vi pratar länge om musik, jobb, alkohol, alkoholens förhållande till idrott med mera, med mera.
Det visar sig att hon heter Therese, är 21 och tycker jag passar bättre som snaggad än långhårig (hon fick se mitt leg där jag är representerad som långhårig). Trevlig pratstund.
Ledde till att vi skakade våra lurviga till slut och jag måste säga att i början var jag väldigt på och sugen på att dansa. Men med tiden blev det sämre och sämre. Kanske för att majoriteten av folket var killar, att musiken var dålig och att det knappt var något drag.
Sedan det faktum att jag var så otroligt trött. Men kvällen slutade ändå lyckligt på ett sätt, nämligen det faktum att jag strulade med Therese en stund. Mys.
Hemfärden blev groteskt jobbig. Kommer ner till Stadion vid 02 20-snåret, ser att nästa tåg mot stan går om 24 minuter... 24 hemska minuter och jag sitter själv på perrongen med en mobil utan batterier så jag är utan musik... Ägnade tiden åt att sitta med min mobil och räkna från 1 till 1150 (tror jag stannade där) på knapparna... Konsten att dra ut på tiden när man har tråkigt.
Det funkade faktiskt... vände inte ens en blick åt klockan och plötsligt stod ju tåget där.
Tajmade sedan nästa tåg och till och med bussen hem. Hemma. Trött.
söndag.
Så nalkades helgens sista dag, söndag, en dag där jag vaknar vid 12 och morsan vill att jag ska titta på ett reseprogram om Sitges, en fin liten turistort vi var till 1998 med familjen.
Åkte sedan till Farsta Centrum där vi inhandlade en ny Hammarby matchtröja (årgång 2005) på rea, ett par snygga herrskor på Scorett (bruna, tror att det är krokodilskinn eller ormskinn) på rea (man gör bra fynd på rea faktiskt!) samt träffade morsans kompis.
På eftermiddagen hände inte mycket, min syster kom tillbaka från Sigtuna och är här tills imorgon (åker tillbaka till Visby där hon bor). Vi hann spela Mastermind och titta lite på Ray på Canal +. Men nu nalkas John Blund. Och imorgon börjar jag mitt skift som köksbiträde. *Gulp!* Ciao!
Åkte sedan till Farsta Centrum där vi inhandlade en ny Hammarby matchtröja (årgång 2005) på rea, ett par snygga herrskor på Scorett (bruna, tror att det är krokodilskinn eller ormskinn) på rea (man gör bra fynd på rea faktiskt!) samt träffade morsans kompis.
På eftermiddagen hände inte mycket, min syster kom tillbaka från Sigtuna och är här tills imorgon (åker tillbaka till Visby där hon bor). Vi hann spela Mastermind och titta lite på Ray på Canal +. Men nu nalkas John Blund. Och imorgon börjar jag mitt skift som köksbiträde. *Gulp!* Ciao!