18/12.
Hösterminens sista dag är till enda. Det efter en jäääävligt jobbig tenta. Puh! Trodde inte att en vokabulärtenta kunde vara så jobbig. Men det var den! När t.o.m. en native American tycker att det är svårt, det ÄR det svårt! Anyways, skönt att den är över! Inga fler tentor i år!!!
Fick E på min restuppsats också, riktigt skönt! Och B på book review: en! Det går förvånansvärt bra i skolan i år! Jag får saker gjorda, tentor godkända. Klar förbättring från förra året! :)
Får jag bara godkänt på grammatiktentan (16/12) och vokabulärtentan som var idag, då kan jag verkligen njuta av jullovet utan att behöva tänka på omtentor :).
Lite statistik på hur min termin som engelskalärarstudent sett ut:
Godkänt på Akademisk vokabulär-tentan
C på min språkliga analys-uppsats
C i Språklig analys
E på Lingvistik-tentan
E på min litteratur-uppsats (1)
D på min litteratur-uppsats (2)
Och nu går jag alltså och väntar på två tentaresultat och det slutgiltiga betyget i litteratur :).
I övrigt så är livet som 20-åring alldeles utmärkt. Har varit nere i Lund och överraskat Sam till hans och många andras stora glädje. Det var röj bortom gränserna, så att säga. Dyngfylla hej!
Har blivit många dyngfyllor under hösten. En gång däckade jag på tunnelbanan och hamnade i Hagsätra. En annan gång slutade kvällen i en spya på Dovas toalett, inte mysigt!
Men för det mesta har det börjat och slutat i goda vänners lag, och det har räddat min höst!
Var igår på Stockholms Gosskörs julkonsert, för första gången som publik.
Jag måste säga att det lät jättebra, men att jag fortfarande inte vant mig vid att kören är under nykonstruktion. Men det är väl någonting jag får vänja mig vid, tror jag.
Det var hursomhelst trevligt att träffa alla gamla kompisar igen, ta upp kontakten och så.
Förhoppningsvis träffas vi flera gånger och återupplivar Italien-minnen etc. Mysigt värre!
Har träffat J två gånger nu. Den första gången kommer alltid ha en speciell plats i mitt hjärta. Den 22 november 2008 kl. 15.43. Södermalmstorg, Slussen. Fjantigt att lägga det på minnet, men om man förstår hur jag resonerar, då förstår man att stunden var ett minne för livet.
Vi gick runt hela Stockholm, hamnade i Gamla Stan, pratade och pratade och pratade...
Den 13 december 2008, Lucia, så träffades vi igen, och pratade och pratade och pratade...
När jag går med J på stan är det som att kliva in i en fantasivärld, typ kliva in på Upper East och vara Dan Humphrey som går där, hand i hand, med sin Serena.
Fast det är ingen fantasi, som jag så många gånger trott. Det är en verklighet, som känns ny och inspirerande för mig. Det är en verklighet, jag aldrig vill vakna upp ur.
J ger mig livsglädje, energi, styrka, välbehag, och sedan är hon magiskt vacker. Både inuti och utanpå. Hon är allt och lite till. Och för varje samtal som går, så känns det bara bättre och bättre.
Every moment spent with you is a moment I treasure.
Till sist: Jullovet nalkas, likaså Julafton och Nyår. Känns som det kommer bli en bra jul. Skönt att äntligen få slappna av efter en händelserik höst med nya bekantskaper, ny skolmiljö etc.
Ringde papi min också. Ska vara hos honom från Juldagen och framåt. Äntligen papi!
Tune of the day: Fläcken - Afasi & Filthy
torsdag 18 december 2008
måndag 10 november 2008
In some kind of a dream.
10/11.
Hon är så underbar. På alla sätt och vis. Hon har en röst som en ängel. Hon är en ängel.
Hon är den absolut vackraste människan som någonsin fängslat mina ögon.
Hon kommer förbli den absolut vackraste människan som någonsin fängslat mina ögon.
Hon är den enda flicka i hela världen som får en numera 20-årig man att känna sig som 12 igen.
Hon får mig ständigt på bättre humör. Hon kan vända en för jävlig dag till att bli helt fantastisk.
Hon är allt och lite till. Hon är allt det där en tjej ska vara. Hon är allt som inte går att vara.
Hon är en dröm och lite till. Hon kan omöjligt vara mänsklig. Men det är hon.
Hon är den absolut finaste människa jag känner till. Hennes tillit. Hennes varma mjuka röst. Hennes omtanke. Hon är så nära men så långt bort. Och jag saknar henne varje dag. Varje dag.
Tune of the day: Trouble - Coldplay
Hon är så underbar. På alla sätt och vis. Hon har en röst som en ängel. Hon är en ängel.
Hon är den absolut vackraste människan som någonsin fängslat mina ögon.
Hon kommer förbli den absolut vackraste människan som någonsin fängslat mina ögon.
Hon är den enda flicka i hela världen som får en numera 20-årig man att känna sig som 12 igen.
Hon får mig ständigt på bättre humör. Hon kan vända en för jävlig dag till att bli helt fantastisk.
Hon är allt och lite till. Hon är allt det där en tjej ska vara. Hon är allt som inte går att vara.
Hon är en dröm och lite till. Hon kan omöjligt vara mänsklig. Men det är hon.
Hon är den absolut finaste människa jag känner till. Hennes tillit. Hennes varma mjuka röst. Hennes omtanke. Hon är så nära men så långt bort. Och jag saknar henne varje dag. Varje dag.
Tune of the day: Trouble - Coldplay
A spider web and I am caught in the middle.
Oh no, what's this?
A spider web and I'm caught in the middle.
So I twist and turn.
But here am I, in my little bubble.
Singing I, I never meant to cause you trouble.
And I, I never meant to do you wrong.
And I, well if I ever caused you trouble.
Oh, no I never meant to do you harm.
onsdag 29 oktober 2008
Edition 2.0
29/10.
Hey hey!
Gossip boy here, your one and only source into the scandalous life of a lowerclass brat on the south side.
Från början skulle det komma 22 personer. Det kom 45 mer eller mindre.
Från början var det tänkt att det skulle vara middag med grabbarna och sedan en lättare förfest med utgång. Det blev förvisso middag med grabbarna men en hejdundrande brakfest som slutade i... tja, jag kom inte mycket längre än till Gullmarsplan...
Men så fyller man ju bara 20 en gång! Alla var där! Både bjudna och objudna!
Självklart var det mycket trevligt att återse gamla handbollskompisar, Citymail-kollegor, körpolare osv., men framför allt var det trevligt med så många vackra damer närvarande.
Sällan har väl så många vackra damer vistats i Chateau Ekeberg på en och samma gång (kan inte minnas om det var så många damer närvarande när jag fyllde 18... eller vill nog snarare inte minnas...) vilket självklart var mycket, mycket uppskattat.
Och nog drogs charmfaktorn igång efter en och annan stänkare (kanske en för mycket?) med viss framgång. Började känna mig som Chuck Bass där ett tag, bara att Chateau Ekeberg inte direkt ligger beläget på Upper East eller för den delen innefattar miljonärer. But hey?
I still managed to throw a great party, didn't I?
Förhoppningsvis för mina uppoffringar till charmandet av "The beautiful one" med sig lite flyt på vägen...
För er som fortfarande inte vet, så läser jag till engelskalärare på Stockholms Universitet.
En mycket givande linje som håller min motivation förvånansvärt högt uppe trots stress och sena inlämningar den senaste tiden. Jag skyller på min dåliga ovana att vara disciplinerad...
Nej men seriöst talat, I like what I am doing, a lot! Jag vill det här, verkligen, och jag har fem år kvar att bevisa för folk att jag verkligen vill det här. Just därför borde jag satsa ännu mer, och inte fastna i stressen som förra terminen. Och som jag dumt nog nästan fastnat i, i år också.
Jag har ett nytt jobb, som besökbokare igen, fast den här gången som konsult åt olika företag.
Det funkar absolut, men jag är (ironiskt nog) alldeles för stressad för att jobba kvar.
Skolan har prio 1. Inte jobb. Inte tjejer heller för den delen. Som bekant tog äventyret med E slut snabbare än du kan säga "apa" baklänges... P.g.a. mig. Och "äventyret" med P hann ju inte ens börja innan det slutade vara ett äventyr. Vad är jag nu? Någon slags utköpare/vän? Jesus...
20 ja. Finns fördelar. Finns nackdelar. Fördelar: Systemet, myndig i Japan och säkert massa annat. Nackdelar: Systemet... Jag har fastnat i "Du är ju vår vän, oss kan du sätta i första ledet"-cirkel där jag förväntas göra alla nöjda på ett eller annat sätt. Genom alkohol.
Vilket har fått mig att tänka till. Visst. Jag gör det gärna. Men om jag åker fast? Then what?
Jag finner mig själv dricka öl och filosofera, när jag helt plötsligt drabbas. Det är höst. På riktigt.
Jag känner det inombords och i alla tankar. Får inte torska nu. Utomlands nästa år.
Imorgon ska jag träffa G. Också väldigt spontant. Hon sms:ade mig fem minuter efter att vi sagt hejdå. Hon hade inte mitt nr, hon fick det.
Ska jag falla i nästa vallgrav, eller ska jag gå över bron?
The same pattern is being repeated over and over.
Am I enjoying it? Or am I just being overdramatic?
Help me someone!
Till sist: 3 timmar, 3 minuter, 29 sekunder.
Så länge pratade jag och J i telefon häromnatten. Det gav mig tre timmars sömn, men oändlighet av tacksamhet. Och glädje inombords.
Jag tycker verkligen om den tjejen. Bara jag fick visa det någon gång...
Tune of the day: Everywhere but here - Nick Lachey
(bilder från 20-årsfesten finns på http://morethanafeelin.bilddagboken.se/ (17/10)
Hey hey!
Gossip boy here, your one and only source into the scandalous life of a lowerclass brat on the south side.
Från början skulle det komma 22 personer. Det kom 45 mer eller mindre.
Från början var det tänkt att det skulle vara middag med grabbarna och sedan en lättare förfest med utgång. Det blev förvisso middag med grabbarna men en hejdundrande brakfest som slutade i... tja, jag kom inte mycket längre än till Gullmarsplan...
Men så fyller man ju bara 20 en gång! Alla var där! Både bjudna och objudna!
Självklart var det mycket trevligt att återse gamla handbollskompisar, Citymail-kollegor, körpolare osv., men framför allt var det trevligt med så många vackra damer närvarande.
Sällan har väl så många vackra damer vistats i Chateau Ekeberg på en och samma gång (kan inte minnas om det var så många damer närvarande när jag fyllde 18... eller vill nog snarare inte minnas...) vilket självklart var mycket, mycket uppskattat.
Och nog drogs charmfaktorn igång efter en och annan stänkare (kanske en för mycket?) med viss framgång. Började känna mig som Chuck Bass där ett tag, bara att Chateau Ekeberg inte direkt ligger beläget på Upper East eller för den delen innefattar miljonärer. But hey?
I still managed to throw a great party, didn't I?
Förhoppningsvis för mina uppoffringar till charmandet av "The beautiful one" med sig lite flyt på vägen...
För er som fortfarande inte vet, så läser jag till engelskalärare på Stockholms Universitet.
En mycket givande linje som håller min motivation förvånansvärt högt uppe trots stress och sena inlämningar den senaste tiden. Jag skyller på min dåliga ovana att vara disciplinerad...
Nej men seriöst talat, I like what I am doing, a lot! Jag vill det här, verkligen, och jag har fem år kvar att bevisa för folk att jag verkligen vill det här. Just därför borde jag satsa ännu mer, och inte fastna i stressen som förra terminen. Och som jag dumt nog nästan fastnat i, i år också.
Jag har ett nytt jobb, som besökbokare igen, fast den här gången som konsult åt olika företag.
Det funkar absolut, men jag är (ironiskt nog) alldeles för stressad för att jobba kvar.
Skolan har prio 1. Inte jobb. Inte tjejer heller för den delen. Som bekant tog äventyret med E slut snabbare än du kan säga "apa" baklänges... P.g.a. mig. Och "äventyret" med P hann ju inte ens börja innan det slutade vara ett äventyr. Vad är jag nu? Någon slags utköpare/vän? Jesus...
20 ja. Finns fördelar. Finns nackdelar. Fördelar: Systemet, myndig i Japan och säkert massa annat. Nackdelar: Systemet... Jag har fastnat i "Du är ju vår vän, oss kan du sätta i första ledet"-cirkel där jag förväntas göra alla nöjda på ett eller annat sätt. Genom alkohol.
Vilket har fått mig att tänka till. Visst. Jag gör det gärna. Men om jag åker fast? Then what?
Jag finner mig själv dricka öl och filosofera, när jag helt plötsligt drabbas. Det är höst. På riktigt.
Jag känner det inombords och i alla tankar. Får inte torska nu. Utomlands nästa år.
Imorgon ska jag träffa G. Också väldigt spontant. Hon sms:ade mig fem minuter efter att vi sagt hejdå. Hon hade inte mitt nr, hon fick det.
Ska jag falla i nästa vallgrav, eller ska jag gå över bron?
The same pattern is being repeated over and over.
Am I enjoying it? Or am I just being overdramatic?
Help me someone!
Till sist: 3 timmar, 3 minuter, 29 sekunder.
Så länge pratade jag och J i telefon häromnatten. Det gav mig tre timmars sömn, men oändlighet av tacksamhet. Och glädje inombords.
Jag tycker verkligen om den tjejen. Bara jag fick visa det någon gång...
Tune of the day: Everywhere but here - Nick Lachey
(bilder från 20-årsfesten finns på http://morethanafeelin.bilddagboken.se/ (17/10)
fredag 26 september 2008
New York, New York.
September 25th.
Det är höst i Stockholm, eller åtminstone i kalendern.
För när temperaturen helt plötsligt letar sig upp mot 20-strecket är det sen sensommar istället.
Solglasögon åker på och vinterjackan får ännu vänta på sin comeback.
Typiska förkylningstider med andra ord. Men jag blir hellre förkyld i en behaglig höstsol än varm i vinterjacka redan i september. Ångest! Det får inte bli vinter! Inte än.
Jag vill förbli glad. Speciellt i tider då jag äntligen funnit mitt kall.
Man skulle kunna säga att jag tänker gå "My way" och "broad the way" för att kunna sjunga i regnet när det nu kommer. Just nu känns allt bara bra. Motiverad! Determined! Ready to take off!
New York Film Academy i september 2009, script writing course.
Ett hinder dock: anmälningsavgiften 20 000 US dollars...
Tune of the day: See you soon - Coldplay.
Det är höst i Stockholm, eller åtminstone i kalendern.
För när temperaturen helt plötsligt letar sig upp mot 20-strecket är det sen sensommar istället.
Solglasögon åker på och vinterjackan får ännu vänta på sin comeback.
Typiska förkylningstider med andra ord. Men jag blir hellre förkyld i en behaglig höstsol än varm i vinterjacka redan i september. Ångest! Det får inte bli vinter! Inte än.
Jag vill förbli glad. Speciellt i tider då jag äntligen funnit mitt kall.
Man skulle kunna säga att jag tänker gå "My way" och "broad the way" för att kunna sjunga i regnet när det nu kommer. Just nu känns allt bara bra. Motiverad! Determined! Ready to take off!
New York Film Academy i september 2009, script writing course.
Ett hinder dock: anmälningsavgiften 20 000 US dollars...
Tune of the day: See you soon - Coldplay.
torsdag 18 september 2008
Adjö romans.
18/9.
I started looking for a warning sign,
when the truth is,
I miss you...
Tune of the day: Warning sign - Coldplay
I started looking for a warning sign,
when the truth is,
I miss you...
Tune of the day: Warning sign - Coldplay
torsdag 4 september 2008
What is love?
3/9.
Hey love birds!
Gossip boy here, your one and only source into the scandalous life of a lowerclass brat on the south side.
Poor "Lonely boy". Is the definition of love so hard to define that neither cuddling on the couch, nor pleasures in the bed can measure the values of a so-called partnership?
Of course not. Life is sometimes a cliché but when it comes to love, you need to forget about cliché turn-outs as in Notting Hill and other so-called feel good movies and wake up to reality.
Even though life in Seventh heaven sure sounds more arousing than living the life of a confused Casanova. Aww, "Lonely boy" is lost in love... Or perhaps he's just having a LOL period. As in lack of luck that is. But a three day three timer; does that really count as being unlucky?
No, but doing a three day three timer and afterwards realize that smootching a different girl than you intended do for some time to come, may not have been as pleasuring as at the time.
Regressions "Lonely boy"? Don't forget, what goes around come around.
Until then, you know you love me. XOXO, Gossip boy.
Tune of the day: Lollipop - Lil' Wayne
Hey love birds!
Gossip boy here, your one and only source into the scandalous life of a lowerclass brat on the south side.
Poor "Lonely boy". Is the definition of love so hard to define that neither cuddling on the couch, nor pleasures in the bed can measure the values of a so-called partnership?
Of course not. Life is sometimes a cliché but when it comes to love, you need to forget about cliché turn-outs as in Notting Hill and other so-called feel good movies and wake up to reality.
Even though life in Seventh heaven sure sounds more arousing than living the life of a confused Casanova. Aww, "Lonely boy" is lost in love... Or perhaps he's just having a LOL period. As in lack of luck that is. But a three day three timer; does that really count as being unlucky?
No, but doing a three day three timer and afterwards realize that smootching a different girl than you intended do for some time to come, may not have been as pleasuring as at the time.
Regressions "Lonely boy"? Don't forget, what goes around come around.
Until then, you know you love me. XOXO, Gossip boy.
Tune of the day: Lollipop - Lil' Wayne
onsdag 27 augusti 2008
Last days of fun...
27/8.
Hey crackheads!
Gossip boy here, your one and only source into the scandalous life of a lowerclass brat on the south side.
So what's new? Oh yeah, summer's checking out, college is checking in, which means five years of intensive English teacher studies... It will be fun, I just don't know if I will be ready for it, a new challenge so to speak, a fresh start to the fall of '08.
Will it turn out as bad as last years studies when I actually thought I could manage psychology studies?
Hopefully not, but am I motivated? Hey, that's another matter. No, in fact, the other matter that matters me the most at the moment is a girl (suprised?) that I spent the whole weekend with, E, and she kind of changes perspectives for the future. Now, I don't want to take things for granted, knowing that this passion we share at the moment may not last forever, even I hope... Of course... But it sure looks good, that's something I can garantee myself and people around me... But yet again, things looks just similair to last year when I thought me and V was ment to be... And it wasn't... So, I want to believe but I just don't know if it's worth it... Yet... I like her, very much! And she seems to like me as well... God! I feel like a kid finding his first love... and it actually feels good! Like butterflies in my stomack... Mm... The Dan/Serena-scenario on Friday night sure was great, the late night hot chocolate at Café 60, the snuggle in Humlegården and the Dark Night at the movies the day after... I don't think I've ever spent this much time with a girl on a weekend without being together with her...
Should I take things for granted after all?
Tune of the day --> The moment I said it - Imogen Heap (try listening to it when you walk home in the dark when it's raining... really moody!)
Hey crackheads!
Gossip boy here, your one and only source into the scandalous life of a lowerclass brat on the south side.
So what's new? Oh yeah, summer's checking out, college is checking in, which means five years of intensive English teacher studies... It will be fun, I just don't know if I will be ready for it, a new challenge so to speak, a fresh start to the fall of '08.
Will it turn out as bad as last years studies when I actually thought I could manage psychology studies?
Hopefully not, but am I motivated? Hey, that's another matter. No, in fact, the other matter that matters me the most at the moment is a girl (suprised?) that I spent the whole weekend with, E, and she kind of changes perspectives for the future. Now, I don't want to take things for granted, knowing that this passion we share at the moment may not last forever, even I hope... Of course... But it sure looks good, that's something I can garantee myself and people around me... But yet again, things looks just similair to last year when I thought me and V was ment to be... And it wasn't... So, I want to believe but I just don't know if it's worth it... Yet... I like her, very much! And she seems to like me as well... God! I feel like a kid finding his first love... and it actually feels good! Like butterflies in my stomack... Mm... The Dan/Serena-scenario on Friday night sure was great, the late night hot chocolate at Café 60, the snuggle in Humlegården and the Dark Night at the movies the day after... I don't think I've ever spent this much time with a girl on a weekend without being together with her...
Should I take things for granted after all?
Tune of the day --> The moment I said it - Imogen Heap (try listening to it when you walk home in the dark when it's raining... really moody!)
måndag 11 augusti 2008
Full fart framåt, noll koll bakåt!
1-8/8.
Hey party people!
Seems like a week in Cyprus without money wasn't so bad at all.
In fact, with a rich friend and no boundries, it turned out to be the most perfect week this summer. And what a week then! First night, we played our music on the hotel balcony so loud, that not only did the receptionist warn us, even the nearby local pub was disturbed.
And of course us singing the Englishmen's favorite band, Oasis, didn't please them much either. Although one or two eyes were eager enough to give us the evil eye, we didn't mind, did we?
No of course, we're all just focused on one destination, Ayia Napa, Cyprus.
3/8.
Me and friends are born and raised in the capital. Stockholm. 08. Fjollträsk. Call it whatever.
So meeting peop's that are not from the capital usually results in discussions whether it's gay or not gay to be a Stockholmer. And in reply, Stockholmers often tend to exaggerate their predjudices against so called "farmers" and non-city people. Often, very often.
As people so often state, prejudices creates hate, hate creates more prejudices. And round it goes. That's why I am so happy we met "farmers" without prejudices! Or less prejudices then the will to party! So we hooked up one night outside the Grabbarna Grus nightclub and went to their place for some drinks. We got to know some girls from Eskilstuna, and then headed off to Takkas Hotel room 32! What we didn't know (even though this night didn't result in any luck with the ladies nor hang over the day after) was that this room, later on became legendary, and that roomers were spread all over Takkas, that this room was the place to be, if you wanted a fresh start on your Ayia Napa party tour! And this was just the beginning!
4/8.
The next night, the "farmer boys" had invited the Eskilstuna girls and the girls from Norway, that they got to know before we met them, to room 32. So all the guys were excited over some girly company. I myself thought that this was a great opportunity to get drunk, conversate with a nice chick and hop into bed! Or did I... no I'm not Chuck Bass, not yet... Anyways, we hit off with some nice tunes and lots of booze. The Eskilstuna chicks didn't show but the Norweigans did!
So everone found a girl to conversate with. And here's where everything started to blur.
I remember saying "Hey" to everyone, but after some Sambuca and Jäger shots, I was lost...
According to witnesses, I hade gone out with one of the Norweigan girls and Henrik, my friend from Stockholm. Obviously I was really, really drunk and told Fredrikke (the Norweigan girl) that I liked her very much and that her boyfriend (yeah, of course fine girls have a boyfriend!) should be happy about having this wonderful girlfriend of his! The day after I was like: WTF?!
But I heard Fredrikke told me she liked me to and that I was cute to say all those things.
She even kissed me on the cheeks several times. Like I said: I am not Chuck Bass, yet...
Later on I met a bunch of Norweigan guys, really nice, friendly guys actually.
We chatted and got along but I was still too drunk to know what I was doing. So we head home.
I fell asleep and woke up in a bed the day after not knowing where I was...
Luckily I was at room 32 where all the others were. Lucky me...
5/8.
Good health isn't based on taking an Alvedon in the morning to cure the headache.
Good health isn't based on not drinking, smoking or eating unhealthy food all day long.
Good health is based on being active, eat right, avoid drinking and smoking and sleep good.
I did none of them this week... But I was active in the daytime actually...
We were lucky enough to find a supply for the many pills we'd needed to get back on track, miniture golf! And we loved it! The seriousity, the tention, the money! Although I lost almost every game I had a lot of fun! And I did won the air hockey games we played afterwards!
At least the games against Magnus. Henrik was unstoppable... Back to the partying!
Well, what I remember from this night was that some Swedish girls from Värmlands attended and that I... *sigh*... once again got too drunk and had to go home... poor me... and poor girls that had to drag me home and put me to bed, like I was their 3 year-old or something... GOSH!
6/8.
This night 19 girls was suppose to attend the before party at room 32. D' you know how me actually came? NONE! A scandal indeed. So we called it. The scandal before party including me, Henrik, Magnus and Herman (the farmer from Värmland). But we got off to a healthy start with some beer and drinks. Before we went to Ayia Napa, I had brush my teeth so the beer didn't taste so good. Well, well. Later on we went out. I was there! For once! And I had fun!
But after Grabbarna Grus, the gang went to Blue Moon Bar. I had no money and had to wait.
For TWO hours!!! God I was bored! Later on we continued are nightlife adventures by going to Kalypso, the pool bar hotel! It was alright, we stayed up all night bathing until 6 A.M.
And GOD we were dead the day after! Plus, the cleaning lady shouted her anger at us. 'night!
7/8.
Last night out! It was a great night! Lots of dancing, a bit of drinking and actually the Stockholm neighbours were fun too! Thanks everyone for this night! (I'm beginning to get soar fingers...)
8/8.
I got tatooed! Pictures: http://morethanafeelin.bilddagboken.se
That is all. This trip ROCKED!
Hey party people!
Seems like a week in Cyprus without money wasn't so bad at all.
In fact, with a rich friend and no boundries, it turned out to be the most perfect week this summer. And what a week then! First night, we played our music on the hotel balcony so loud, that not only did the receptionist warn us, even the nearby local pub was disturbed.
And of course us singing the Englishmen's favorite band, Oasis, didn't please them much either. Although one or two eyes were eager enough to give us the evil eye, we didn't mind, did we?
No of course, we're all just focused on one destination, Ayia Napa, Cyprus.
3/8.
Me and friends are born and raised in the capital. Stockholm. 08. Fjollträsk. Call it whatever.
So meeting peop's that are not from the capital usually results in discussions whether it's gay or not gay to be a Stockholmer. And in reply, Stockholmers often tend to exaggerate their predjudices against so called "farmers" and non-city people. Often, very often.
As people so often state, prejudices creates hate, hate creates more prejudices. And round it goes. That's why I am so happy we met "farmers" without prejudices! Or less prejudices then the will to party! So we hooked up one night outside the Grabbarna Grus nightclub and went to their place for some drinks. We got to know some girls from Eskilstuna, and then headed off to Takkas Hotel room 32! What we didn't know (even though this night didn't result in any luck with the ladies nor hang over the day after) was that this room, later on became legendary, and that roomers were spread all over Takkas, that this room was the place to be, if you wanted a fresh start on your Ayia Napa party tour! And this was just the beginning!
4/8.
The next night, the "farmer boys" had invited the Eskilstuna girls and the girls from Norway, that they got to know before we met them, to room 32. So all the guys were excited over some girly company. I myself thought that this was a great opportunity to get drunk, conversate with a nice chick and hop into bed! Or did I... no I'm not Chuck Bass, not yet... Anyways, we hit off with some nice tunes and lots of booze. The Eskilstuna chicks didn't show but the Norweigans did!
So everone found a girl to conversate with. And here's where everything started to blur.
I remember saying "Hey" to everyone, but after some Sambuca and Jäger shots, I was lost...
According to witnesses, I hade gone out with one of the Norweigan girls and Henrik, my friend from Stockholm. Obviously I was really, really drunk and told Fredrikke (the Norweigan girl) that I liked her very much and that her boyfriend (yeah, of course fine girls have a boyfriend!) should be happy about having this wonderful girlfriend of his! The day after I was like: WTF?!
But I heard Fredrikke told me she liked me to and that I was cute to say all those things.
She even kissed me on the cheeks several times. Like I said: I am not Chuck Bass, yet...
Later on I met a bunch of Norweigan guys, really nice, friendly guys actually.
We chatted and got along but I was still too drunk to know what I was doing. So we head home.
I fell asleep and woke up in a bed the day after not knowing where I was...
Luckily I was at room 32 where all the others were. Lucky me...
5/8.
Good health isn't based on taking an Alvedon in the morning to cure the headache.
Good health isn't based on not drinking, smoking or eating unhealthy food all day long.
Good health is based on being active, eat right, avoid drinking and smoking and sleep good.
I did none of them this week... But I was active in the daytime actually...
We were lucky enough to find a supply for the many pills we'd needed to get back on track, miniture golf! And we loved it! The seriousity, the tention, the money! Although I lost almost every game I had a lot of fun! And I did won the air hockey games we played afterwards!
At least the games against Magnus. Henrik was unstoppable... Back to the partying!
Well, what I remember from this night was that some Swedish girls from Värmlands attended and that I... *sigh*... once again got too drunk and had to go home... poor me... and poor girls that had to drag me home and put me to bed, like I was their 3 year-old or something... GOSH!
6/8.
This night 19 girls was suppose to attend the before party at room 32. D' you know how me actually came? NONE! A scandal indeed. So we called it. The scandal before party including me, Henrik, Magnus and Herman (the farmer from Värmland). But we got off to a healthy start with some beer and drinks. Before we went to Ayia Napa, I had brush my teeth so the beer didn't taste so good. Well, well. Later on we went out. I was there! For once! And I had fun!
But after Grabbarna Grus, the gang went to Blue Moon Bar. I had no money and had to wait.
For TWO hours!!! God I was bored! Later on we continued are nightlife adventures by going to Kalypso, the pool bar hotel! It was alright, we stayed up all night bathing until 6 A.M.
And GOD we were dead the day after! Plus, the cleaning lady shouted her anger at us. 'night!
7/8.
Last night out! It was a great night! Lots of dancing, a bit of drinking and actually the Stockholm neighbours were fun too! Thanks everyone for this night! (I'm beginning to get soar fingers...)
8/8.
I got tatooed! Pictures: http://morethanafeelin.bilddagboken.se
That is all. This trip ROCKED!
lördag 26 juli 2008
Spontanious trip, right?
26/7.
Hey y'all!
Resan är bokad, datumet är satt, vi är taggade!
Det blev dock inte Bulgarien och billig öl, utan Cypern och Aiya Napa.
Som om vi bryr oss!!! Vi som åker är jag, Mange och Henke.
I sista stund hoppade Dr ur, men det kommer bli stört kul ändå!
Vi bor dock i "lugna" Fig Tree Bay 25 minuter från Aiya Napa, men det kommer ändå bli Aiya Napa VARJE kväll/natt, vilket såklart borde vara och är en självklarhet!
Åker den 1 augusti, kommer hem på natten den 9 augusti.
Nu kör vi grabbar!!!
Dagens låt: Fuck Ibiza (Magaluf) - Hyper
(vald för att det är en riktig "tagga till"-låt, vi åker ju faktiskt inte till Magaluf)
Hey y'all!
Resan är bokad, datumet är satt, vi är taggade!
Det blev dock inte Bulgarien och billig öl, utan Cypern och Aiya Napa.
Som om vi bryr oss!!! Vi som åker är jag, Mange och Henke.
I sista stund hoppade Dr ur, men det kommer bli stört kul ändå!
Vi bor dock i "lugna" Fig Tree Bay 25 minuter från Aiya Napa, men det kommer ändå bli Aiya Napa VARJE kväll/natt, vilket såklart borde vara och är en självklarhet!
Åker den 1 augusti, kommer hem på natten den 9 augusti.
Nu kör vi grabbar!!!
Dagens låt: Fuck Ibiza (Magaluf) - Hyper
(vald för att det är en riktig "tagga till"-låt, vi åker ju faktiskt inte till Magaluf)
torsdag 24 juli 2008
Soliga stranden?!?
24/7.
Hey bloggsters!
Okay, here's the deal. Åker hem från jobbet lagom sliten, men ändå glad att det är sol, varmt och så vidare... Plötsligt ringer mobilen och det är Mange på andra sidan.
Han börjar rabbla om Sunny Beach och att jag ska med dit, att det kommer bli sjukt kul och att jag behövs... I början trodde jag det var ett dåligt skämt, men sedan när jag kom hem till honom förstod jag allvaret. Sunny Beach, 30/7 och en vecka framåt.
Som om det stod skrivet i pannan på honom. Jag, Mange, Henke och Dr.
"För vilka pengar då?", sa jag. "Låna, vi sköter resten sedan, dessutom bjuder vi dig på två kvällar. I värsta fall får du leva jävligt snålt. Men det gör ju inget eftersom allt ändå är så billigt!". The keyword. Det är billigt! Jaha, där satt vi och spontanspånade på alternativa hotell, och hittade ett. Vem bryr sig egentligen om hotell när man ändå är där för att festa och ha kul?
Det blev något budgethotell, 800 meter till staden, 150 meter till stranden.
I morgon ska resan bokas. Sunny Beach 08.
Är Bulgarien redo för sitt livs show?
Nu kör vi!!!
Till sist: Var tvungen att dra den värsta nödlögnen i historien för morsan.
"Jag ska till Manges landställe i norra Danmark i en vecka..." Den ni...
Dagens låt: Bad girl (At night) - Dave Spoon feat. Lisa Mafia
Hey bloggsters!
Okay, here's the deal. Åker hem från jobbet lagom sliten, men ändå glad att det är sol, varmt och så vidare... Plötsligt ringer mobilen och det är Mange på andra sidan.
Han börjar rabbla om Sunny Beach och att jag ska med dit, att det kommer bli sjukt kul och att jag behövs... I början trodde jag det var ett dåligt skämt, men sedan när jag kom hem till honom förstod jag allvaret. Sunny Beach, 30/7 och en vecka framåt.
Som om det stod skrivet i pannan på honom. Jag, Mange, Henke och Dr.
"För vilka pengar då?", sa jag. "Låna, vi sköter resten sedan, dessutom bjuder vi dig på två kvällar. I värsta fall får du leva jävligt snålt. Men det gör ju inget eftersom allt ändå är så billigt!". The keyword. Det är billigt! Jaha, där satt vi och spontanspånade på alternativa hotell, och hittade ett. Vem bryr sig egentligen om hotell när man ändå är där för att festa och ha kul?
Det blev något budgethotell, 800 meter till staden, 150 meter till stranden.
I morgon ska resan bokas. Sunny Beach 08.
Är Bulgarien redo för sitt livs show?
Nu kör vi!!!
Till sist: Var tvungen att dra den värsta nödlögnen i historien för morsan.
"Jag ska till Manges landställe i norra Danmark i en vecka..." Den ni...
Dagens låt: Bad girl (At night) - Dave Spoon feat. Lisa Mafia
tisdag 15 juli 2008
Det där med vit månad...
14/7.
... höll ju inte så länge nej. Närmare bestämt fem dagar (läs 13/7).
Men lika bra var väl det. För det var mycket tack vare alkoholen, men framförallt goda vänners lag, som det vart sådär flummigt trevligt på Mosebacke i söndags.
Man fick återse gamla vänner och bekanta, snacka om vad som hänt under året och vad framtiden har att erbjuda osv. När alkoholen väl satt sig drog hormonerna iväg ut på Autobahn och parkerade i Lelles knä. Orsaken? Fröken E. Söt tjej. Gemensamma intressen. Men någon clever människa i samma umgängeskrets tänkte att han/hon kunde para ihop henne med Niklas.
Ok då, de lär väl ha kännt varandra längre. Så jag godtar den "ursäkten".
Allt prat om Gossip girl och framtid ledde i slutändan enbart till en "Hej då"-kram...
Spotted: Blond tjej i typisk Stockholmsk sommarmundering, d.v.s. korta shorts och topp.
Tänker: "Henne ska jag ha!" Säger högt och tydligt till vänner och bekanta om vad jag tycker.
Varpå en inbjuden gäst till Saga kläcker ur sig: "Du får 500 spänn om du går fram och hälsar på henne!" Jag och spontanragg?! Har aldrig gått hand i hand. Förrän nu. Nu vågade jag. Jag gick fram. Och satte mig. Frågade såklart först. Hon sade att det var ok. Vi pratade. Länge.
Hennes kompis kom. Jag fick dem att börja asgarva. Tack vare mina cigarettskills.
... höll ju inte så länge nej. Närmare bestämt fem dagar (läs 13/7).
Men lika bra var väl det. För det var mycket tack vare alkoholen, men framförallt goda vänners lag, som det vart sådär flummigt trevligt på Mosebacke i söndags.
Man fick återse gamla vänner och bekanta, snacka om vad som hänt under året och vad framtiden har att erbjuda osv. När alkoholen väl satt sig drog hormonerna iväg ut på Autobahn och parkerade i Lelles knä. Orsaken? Fröken E. Söt tjej. Gemensamma intressen. Men någon clever människa i samma umgängeskrets tänkte att han/hon kunde para ihop henne med Niklas.
Ok då, de lär väl ha kännt varandra längre. Så jag godtar den "ursäkten".
Allt prat om Gossip girl och framtid ledde i slutändan enbart till en "Hej då"-kram...
Spotted: Blond tjej i typisk Stockholmsk sommarmundering, d.v.s. korta shorts och topp.
Tänker: "Henne ska jag ha!" Säger högt och tydligt till vänner och bekanta om vad jag tycker.
Varpå en inbjuden gäst till Saga kläcker ur sig: "Du får 500 spänn om du går fram och hälsar på henne!" Jag och spontanragg?! Har aldrig gått hand i hand. Förrän nu. Nu vågade jag. Jag gick fram. Och satte mig. Frågade såklart först. Hon sade att det var ok. Vi pratade. Länge.
Hennes kompis kom. Jag fick dem att börja asgarva. Tack vare mina cigarettskills.
Och min smarta kommenterar när N: s kompis säger "Men sug då!" när jag inte får fjutt på ciggen. "Ere inte det man brukar säga till tjejer?"
Båda brister ut i ett "Men oj då!" Och garvar.
Mitt i virr-varret (jag hade ingen aning om vad som hände, jag bara gjorde...) sträcker hon fram sin mobil. "Här, skriv in ditt nummer", varpå jag gör som jag blivit tillsagd. Och vise versa.
Bara sådär! Jag gav ingen antydan tíll att vilja ha hennes nummer från första början. Jag fick det ändå. Härligt. Flyt. Ur ingenstans blev jag även inbjudan till hennes 20-års partaj. Ute. Fredag.
Lång kram. Stadig fylla. Sjunger "Don't go wasting your emotion, lay all your love on me" för Andrea lite spontant. Vad är det som händer? Stoltheten växer i mig. Och gör det än.
Några händelser och citat. Sagas grabbkompisar beställer lite senare in både rödvin, Moët OCH Henckel-Trocken. Allt dricks upp. Härliga grabbar. Som även gillade "Hej Kaj! Hallååå Börje!"-reklamen och upprepade fraserna ett X antal gånger under kvällen. Finns en liten film på när jag visar mitt tycke för Lelle också. Fråga. Ni får. Om ni är snälla!
Framåt natten vart det problem. Vart skulle jag sova? Ingen ville riktigt ha mig som gäst.
Så jag bjöd in mig själv. Taxi till Morgan. Kort whine om att jag alltid bjuder in mig själv.
Det löste sig dagen efter. Just nu. Är jag bara stolt.
Till sist: Kanske inte så smart att supa till en söndag när man börjar 8 dagen efter.
Frukost på 7-eleven OCH Thelins. Jag och ekonomi går inte hand i hand, vi heller...
Till sist 2: Två samtal på en kväll. Hon känns självsäker. Och äkta. Fan fan fan! Får inte spoila det här nu! Om möjligt blir det fika i veckan. Så länge N blir nöjd, så ger jag själva fan i ekonomi!
Till sist 3: B kunde inte komma till huvudstaden... Jäkligt tråkigt måste jag säga. Hon är fin, hon med...
Dagens låt: Girls of summer - Aerosmith
Mitt i virr-varret (jag hade ingen aning om vad som hände, jag bara gjorde...) sträcker hon fram sin mobil. "Här, skriv in ditt nummer", varpå jag gör som jag blivit tillsagd. Och vise versa.
Bara sådär! Jag gav ingen antydan tíll att vilja ha hennes nummer från första början. Jag fick det ändå. Härligt. Flyt. Ur ingenstans blev jag även inbjudan till hennes 20-års partaj. Ute. Fredag.
Lång kram. Stadig fylla. Sjunger "Don't go wasting your emotion, lay all your love on me" för Andrea lite spontant. Vad är det som händer? Stoltheten växer i mig. Och gör det än.
Några händelser och citat. Sagas grabbkompisar beställer lite senare in både rödvin, Moët OCH Henckel-Trocken. Allt dricks upp. Härliga grabbar. Som även gillade "Hej Kaj! Hallååå Börje!"-reklamen och upprepade fraserna ett X antal gånger under kvällen. Finns en liten film på när jag visar mitt tycke för Lelle också. Fråga. Ni får. Om ni är snälla!
Framåt natten vart det problem. Vart skulle jag sova? Ingen ville riktigt ha mig som gäst.
Så jag bjöd in mig själv. Taxi till Morgan. Kort whine om att jag alltid bjuder in mig själv.
Det löste sig dagen efter. Just nu. Är jag bara stolt.
Till sist: Kanske inte så smart att supa till en söndag när man börjar 8 dagen efter.
Frukost på 7-eleven OCH Thelins. Jag och ekonomi går inte hand i hand, vi heller...
Till sist 2: Två samtal på en kväll. Hon känns självsäker. Och äkta. Fan fan fan! Får inte spoila det här nu! Om möjligt blir det fika i veckan. Så länge N blir nöjd, så ger jag själva fan i ekonomi!
Till sist 3: B kunde inte komma till huvudstaden... Jäkligt tråkigt måste jag säga. Hon är fin, hon med...
Dagens låt: Girls of summer - Aerosmith
Hyfsat som "efterfest". After, efter stängning!
lördag 12 juli 2008
Givmilda Öfvre?!
11/7.
Back to the lyrics man. Citymail, igen. Men för att minska på ångesten så hände det en jävligt kul eller konstig grej idag (läs i förrgår, 9/7). Jag har precis påbörjat min runda på Torstenssonsgatan när en man klädd i svettig vit t-shirt och jeansshorts närmar sig mig och frågar.
"Tjena! Vill du tjäna en vinare?" Varpå jag såklart svarar "Visst!" och följer med honom upp till hans lägenhet. De (familjen) skulle tydligen ut på landet och hade en TV som bara stod och skräpade, så tänkte de att den lika gärna kunde åka till landet. En tung Sony på kanske 30, 32 tum bars ner och det gör fortfarande ont i ryggen sedan dess... Men... han lovade mig en vinare, och en vinare fick jag! Går inte att beställa på Systemet, måste specialbeställas! Haha, har ni hört talas om givmilda Östermalm?! Now you have!
Men det delades lite post också! Bara det att jag lyckades med konsten att låsa ut mig på en gård som man behövde nyckel till... Lyckat att inte ha pengar på mobilen heller... så där stod jag i väntan på att någon ängel skulle höra mina klagorop. Och hör och häpna, en ängel kom! För att slänga soporna visserligen... + att det var en kille så jag ville inte kyssa ängeln även om Ted Gärestad hade blivit stolt. Men ut kom jag! Nästa missöde var att jag snubblade i trappen när jag hade bråttom upp och slog i insidan av låret. Fint blåmärke där då!
Så kan det gå om inte haspen e på! Kvällen avnjöts av både Simpsons och Family Guy.
Gud jag dog till Family Guy! Har aldrig garvat så mycket åt ett avsnitt in decades!
Till sist: Kommit in på universitetet nu. Dock inte juridik. Det blev kombinationsutbildningen i engelska, delvis, man får magisterexamen i engelska + ett valfritt ämne när man är klar. 5 år av hardcore studies. Det är nu eller aldrig...
Till sist 2: L kommer hem den 21 juli. B kommer till Stockholm (?) den 23 juli. I och F kommer till Stockholm (?) den 25 juli. Heltid på Citymail fr.om. 14 juli. Vadå kluven...
Till sist 3: Alla dessa jävla fylleringningar. Från samma gäng! Vad fyller de för funktion egentligen? Har själv fylleringt, just då (och det vet jag, för SÅ full har jag aldrig varit när jag fylleringt någon) känns det jävligt nödvändigt. Som en extra kick på fyllan. Som om det behövs...
Men visst, så länge syftet är att "underhålla" så kan jag godta att de fortsätter...
Dagens låt: Failure - Lupe Fiasco
Back to the lyrics man. Citymail, igen. Men för att minska på ångesten så hände det en jävligt kul eller konstig grej idag (läs i förrgår, 9/7). Jag har precis påbörjat min runda på Torstenssonsgatan när en man klädd i svettig vit t-shirt och jeansshorts närmar sig mig och frågar.
"Tjena! Vill du tjäna en vinare?" Varpå jag såklart svarar "Visst!" och följer med honom upp till hans lägenhet. De (familjen) skulle tydligen ut på landet och hade en TV som bara stod och skräpade, så tänkte de att den lika gärna kunde åka till landet. En tung Sony på kanske 30, 32 tum bars ner och det gör fortfarande ont i ryggen sedan dess... Men... han lovade mig en vinare, och en vinare fick jag! Går inte att beställa på Systemet, måste specialbeställas! Haha, har ni hört talas om givmilda Östermalm?! Now you have!
Men det delades lite post också! Bara det att jag lyckades med konsten att låsa ut mig på en gård som man behövde nyckel till... Lyckat att inte ha pengar på mobilen heller... så där stod jag i väntan på att någon ängel skulle höra mina klagorop. Och hör och häpna, en ängel kom! För att slänga soporna visserligen... + att det var en kille så jag ville inte kyssa ängeln även om Ted Gärestad hade blivit stolt. Men ut kom jag! Nästa missöde var att jag snubblade i trappen när jag hade bråttom upp och slog i insidan av låret. Fint blåmärke där då!
Så kan det gå om inte haspen e på! Kvällen avnjöts av både Simpsons och Family Guy.
Gud jag dog till Family Guy! Har aldrig garvat så mycket åt ett avsnitt in decades!
Till sist: Kommit in på universitetet nu. Dock inte juridik. Det blev kombinationsutbildningen i engelska, delvis, man får magisterexamen i engelska + ett valfritt ämne när man är klar. 5 år av hardcore studies. Det är nu eller aldrig...
Till sist 2: L kommer hem den 21 juli. B kommer till Stockholm (?) den 23 juli. I och F kommer till Stockholm (?) den 25 juli. Heltid på Citymail fr.om. 14 juli. Vadå kluven...
Till sist 3: Alla dessa jävla fylleringningar. Från samma gäng! Vad fyller de för funktion egentligen? Har själv fylleringt, just då (och det vet jag, för SÅ full har jag aldrig varit när jag fylleringt någon) känns det jävligt nödvändigt. Som en extra kick på fyllan. Som om det behövs...
Men visst, så länge syftet är att "underhålla" så kan jag godta att de fortsätter...
Dagens låt: Failure - Lupe Fiasco
Greece lightning!
1/7-8/7.
Det är svårt att rakt upp och ner sitta och blogga om en sån här resa.
En sån här sjuk resa man bara måste uppleva för att kunna förstå.
En sån där resa man inte vet om man tyckte var kul eller inte förrän baksmällan släppt veckan efter. Galet, sjukt, Gud vet vad. Vi drack och festade, den saken är klar som korvspad. Jag är brun som en kanelbulle, vilket också indikerar på att vi solade och badade mycket. Sedan följer de/det som delvis gjorde halva resan.
Massvis med engelskmän, två svenskor från Kungsbacka. Turkarna/grekerna från Norrköping. Tyresögänget. Maestro, Gurra, Adam och resten av City-gänget. Julia och resten av tjejerna från Gävle. Nico på det som fick bli vår stammisrestaurang, X-Paradiso. Alla jävla inkastare!
De två söta inkastarna utanför Medousa :) (I alla fall den ena av tvillingarna som dock rådissade mig när jag hälsade på henne utanför jobbet). Svenskorna från Linköping. Receptionisterna! Dyngfyllorna! Ciggarrerna! BILDERNA!!! (Finns på morethanafeelin.bilddagboken.se för allmän beskådning) You name it, we've done it!
Och nu till några minnesvärda citat:
"Den som däckar får smaka" - Kai, innan själva resan börjat
"Please enlighten me, WHO THE FUCK ARE YA?!?!" - THE quote
"How much for the racks?" - Kai smartskaft ska låna pingisrack nere i receptionen
"Mumsfilibabba! Pappskallar!" - En av inkastarna till en restaurang
"Det finns potential i den rumpan" - Mr D om den sexiga receptionisten
"Stockholmska är så jävla sexigt!" - Fröken I om Stockholmska
"Lokförare! Lokförare är så jävla sexigt!" - Samma fröken I
"No PR, no hassle!" - Skylt utanför en klubb vid stranden
"Switzerland? SWEDEN?! Ooh, good-looking girls!" - Full britt på stranden
Finns säkert flera citat. Återkommer om det!
Resans låt: Luvstruck - Comiccon (Mondo remix)
Det är svårt att rakt upp och ner sitta och blogga om en sån här resa.
En sån här sjuk resa man bara måste uppleva för att kunna förstå.
En sån där resa man inte vet om man tyckte var kul eller inte förrän baksmällan släppt veckan efter. Galet, sjukt, Gud vet vad. Vi drack och festade, den saken är klar som korvspad. Jag är brun som en kanelbulle, vilket också indikerar på att vi solade och badade mycket. Sedan följer de/det som delvis gjorde halva resan.
Massvis med engelskmän, två svenskor från Kungsbacka. Turkarna/grekerna från Norrköping. Tyresögänget. Maestro, Gurra, Adam och resten av City-gänget. Julia och resten av tjejerna från Gävle. Nico på det som fick bli vår stammisrestaurang, X-Paradiso. Alla jävla inkastare!
De två söta inkastarna utanför Medousa :) (I alla fall den ena av tvillingarna som dock rådissade mig när jag hälsade på henne utanför jobbet). Svenskorna från Linköping. Receptionisterna! Dyngfyllorna! Ciggarrerna! BILDERNA!!! (Finns på morethanafeelin.bilddagboken.se för allmän beskådning) You name it, we've done it!
Och nu till några minnesvärda citat:
"Den som däckar får smaka" - Kai, innan själva resan börjat
"Please enlighten me, WHO THE FUCK ARE YA?!?!" - THE quote
"How much for the racks?" - Kai smartskaft ska låna pingisrack nere i receptionen
"Mumsfilibabba! Pappskallar!" - En av inkastarna till en restaurang
"Det finns potential i den rumpan" - Mr D om den sexiga receptionisten
"Stockholmska är så jävla sexigt!" - Fröken I om Stockholmska
"Lokförare! Lokförare är så jävla sexigt!" - Samma fröken I
"No PR, no hassle!" - Skylt utanför en klubb vid stranden
"Switzerland? SWEDEN?! Ooh, good-looking girls!" - Full britt på stranden
Finns säkert flera citat. Återkommer om det!
Resans låt: Luvstruck - Comiccon (Mondo remix)
måndag 30 juni 2008
Gardaballe & Robocop.
16-24/6.
Ett fantastiskt radarpar, som Starsky & Hutch eller Lois & Clark.
Simply add rom and coke and you got a Robocop!
When your robot is turning loco, dip 'im into water and suddenly you've earned yourself "a Gardballe". Resans två självklarheter no doubt: "Hörde jag Robocop?"
Vart tillverkades då detta fantastiska lyckoserum? Fråga de ansvariga för det svensk-italienska påfundet Doppets bar vackert belägen vid Gardas pir, med bergsmassiven och "den orörda" delen av Lago di Garda som aptitretare.
Men någonstans måste man avnjuta Gardas övriga sevärdheter, de viktigaste egentligen på en sån här booze bruise, utöver boozet, le ragazze of course!
Vart fanns dom? La playa såklart! För när ösregnet från dag 1 och 2 lagt sig var det SEX dagar av gassande medelhavssol nere på bitchen som gällde. Även om "bitchen" inte dök upp förrän dag 4! Strandragg? Svar ja! Bränna? O ja! Love it!
Shoppingen då? Tja, Andreas nappade på ett par fake D & G för 10 euro. Bra kap!
Typ playans billigaste neger! Sa jag neger? Ja, det var ju dom som skötte ruljansen i stan!
Anyhow. Veckan flöt på bra med ett par dyngfyllor, många soltimmar men framförallt the kväll of all kvälls! Hon, jag, Gardanattens fläktande försommarvindar och fyrverkerierna!
Magiskt, minst sagt, även om avslutningen kunde blivit bättre. Eller vad gillar ni synen av hennes bästa kompis morsa stå och råhångla med en italienare framför deras port!!!
Vojne, vojne. Men det fanns en kväll som var knäppare!
Ett tips till framtida Italienresenärer: Klättra inte på husfaderna, speciellt inte när en local ser på! Polisen kom på tal men det blev det ingen av. Men när vi senare intog en pizzeria var vi nära utslängning! For real man! Tur att midsommar inte var lika spårad. Eller?!
Men så har ju Josef Fritzl samma fantasi som Astrid Lindgren!
Tack ALLA för den här resan! Kunde, eller vågade inte ens hoppas på något annat :). SG in my heart, for ever!
Till sist: Pappa: "Scream? Du kommer ju inte kunna sova!" Du hade rätt om sovparten.
Klockan är lite över 00, vad göra? You could always sleep. Or sweettalk miss B 'til bed.
I would have preferred "to bed", but I like the way things are at the moment, Beautiful!
Resans låt: Håll upp händerna (för Stureplan) - Fredde på Grand
Ett fantastiskt radarpar, som Starsky & Hutch eller Lois & Clark.
Simply add rom and coke and you got a Robocop!
When your robot is turning loco, dip 'im into water and suddenly you've earned yourself "a Gardballe". Resans två självklarheter no doubt: "Hörde jag Robocop?"
Vart tillverkades då detta fantastiska lyckoserum? Fråga de ansvariga för det svensk-italienska påfundet Doppets bar vackert belägen vid Gardas pir, med bergsmassiven och "den orörda" delen av Lago di Garda som aptitretare.
Men någonstans måste man avnjuta Gardas övriga sevärdheter, de viktigaste egentligen på en sån här booze bruise, utöver boozet, le ragazze of course!
Vart fanns dom? La playa såklart! För när ösregnet från dag 1 och 2 lagt sig var det SEX dagar av gassande medelhavssol nere på bitchen som gällde. Även om "bitchen" inte dök upp förrän dag 4! Strandragg? Svar ja! Bränna? O ja! Love it!
Shoppingen då? Tja, Andreas nappade på ett par fake D & G för 10 euro. Bra kap!
Typ playans billigaste neger! Sa jag neger? Ja, det var ju dom som skötte ruljansen i stan!
Anyhow. Veckan flöt på bra med ett par dyngfyllor, många soltimmar men framförallt the kväll of all kvälls! Hon, jag, Gardanattens fläktande försommarvindar och fyrverkerierna!
Magiskt, minst sagt, även om avslutningen kunde blivit bättre. Eller vad gillar ni synen av hennes bästa kompis morsa stå och råhångla med en italienare framför deras port!!!
Vojne, vojne. Men det fanns en kväll som var knäppare!
Ett tips till framtida Italienresenärer: Klättra inte på husfaderna, speciellt inte när en local ser på! Polisen kom på tal men det blev det ingen av. Men när vi senare intog en pizzeria var vi nära utslängning! For real man! Tur att midsommar inte var lika spårad. Eller?!
Men så har ju Josef Fritzl samma fantasi som Astrid Lindgren!
Tack ALLA för den här resan! Kunde, eller vågade inte ens hoppas på något annat :). SG in my heart, for ever!
Till sist: Pappa: "Scream? Du kommer ju inte kunna sova!" Du hade rätt om sovparten.
Klockan är lite över 00, vad göra? You could always sleep. Or sweettalk miss B 'til bed.
I would have preferred "to bed", but I like the way things are at the moment, Beautiful!
Resans låt: Håll upp händerna (för Stureplan) - Fredde på Grand
Behold, the world famous Gardaballe!
Dyngfylla!
Brun!
lördag 28 juni 2008
Hur bra är vi inte?!
16-24/6.
"Hur bra är vi inte?!"
Applåderna efter Stockholms Gosskörs allra sista konsert på Italienturnén hade knappt lämnat våra öron innan det var dags för hemfärd tillbaka till Garda. Kvällens konsert (24/6) hölls i Bardolino, ca 20 minuter från Garda som var vårt huvudresmål, och detta var en konsert utöver det vanliga. Det var inte bara turnéns sista konsert. Det var även Rolands sista och även min sista konsert. Men framförallt var det Rolands sista. Efter 40 år av trogen tjänst som Stockholms Gosskörs konstnärlige ledare ville han uppnå sina drömmars mål, att få kören att låta som sina förebilder, King's College Choir, och därtill göra en ypperlig Italien-turné.
Roland lyckades. Roland var märkbart rörd efter konserten som kommer att etsa sig fast i våra minnen för evigt. Alltifrån Rolands leende när "I was glad" drog igång till hans bortkomna min när kören i stället för den sedvanliga uttågshymnen sjöng "O come all ye faithful".
För att inte tala om de stående ovationerna och gratulationerna från de många hundra åhörarna.
Så till citatet. Kören hade tampats med en extrem värme där svetten nästan framstod som en inbyggd sauna och därför var det skönt med den ringa mängd AC som bussen kunde erbjuda.
Så kom det. Citatet alltså. "Hur bra är vi inte?! OM det var en rubrik till bloggen! Eller?"
Martin Ericson verkar märkbart nöjd med snilleblixten. Vi andra nickar instämmande.
Men sedan slår det mig, och alla andra runtikring som hör honom. Hur bra ÄR vi inte?!
Jag trodde aldrig under mina 10 år som korist att kören kunde låta så bra att till och med en själv får gåshud, är nära gråtattacker och bara ler av hur bra det låter. Som om man satt i publiken, fast man stod längst fram på podiet. Och bara konstaterade. Den klangen.
Den finns inte någon annanstans. Än i vår kör. Stockholms Gosskör. Med Roland Nilsson som dess konstärlige ledare.
1968-2008. En era, en epok av sångarglädje är över. Nu är det upp till körens nya ankare.
Karin Skogberg-Ankarmo. Att ta ton. Att påbörja en ny era. Visa att gosskören håller ännu längre. Men som det ser ut just nu så blir inte kören mycket bättre än såhär.
Synd för er som missat hur bra vi är. För vi som har varit med om det. Vi vet. Hur bra vi är.
(En längre turnéresumé följer här ovan)
"Hur bra är vi inte?!"
Applåderna efter Stockholms Gosskörs allra sista konsert på Italienturnén hade knappt lämnat våra öron innan det var dags för hemfärd tillbaka till Garda. Kvällens konsert (24/6) hölls i Bardolino, ca 20 minuter från Garda som var vårt huvudresmål, och detta var en konsert utöver det vanliga. Det var inte bara turnéns sista konsert. Det var även Rolands sista och även min sista konsert. Men framförallt var det Rolands sista. Efter 40 år av trogen tjänst som Stockholms Gosskörs konstnärlige ledare ville han uppnå sina drömmars mål, att få kören att låta som sina förebilder, King's College Choir, och därtill göra en ypperlig Italien-turné.
Roland lyckades. Roland var märkbart rörd efter konserten som kommer att etsa sig fast i våra minnen för evigt. Alltifrån Rolands leende när "I was glad" drog igång till hans bortkomna min när kören i stället för den sedvanliga uttågshymnen sjöng "O come all ye faithful".
För att inte tala om de stående ovationerna och gratulationerna från de många hundra åhörarna.
Så till citatet. Kören hade tampats med en extrem värme där svetten nästan framstod som en inbyggd sauna och därför var det skönt med den ringa mängd AC som bussen kunde erbjuda.
Så kom det. Citatet alltså. "Hur bra är vi inte?! OM det var en rubrik till bloggen! Eller?"
Martin Ericson verkar märkbart nöjd med snilleblixten. Vi andra nickar instämmande.
Men sedan slår det mig, och alla andra runtikring som hör honom. Hur bra ÄR vi inte?!
Jag trodde aldrig under mina 10 år som korist att kören kunde låta så bra att till och med en själv får gåshud, är nära gråtattacker och bara ler av hur bra det låter. Som om man satt i publiken, fast man stod längst fram på podiet. Och bara konstaterade. Den klangen.
Den finns inte någon annanstans. Än i vår kör. Stockholms Gosskör. Med Roland Nilsson som dess konstärlige ledare.
1968-2008. En era, en epok av sångarglädje är över. Nu är det upp till körens nya ankare.
Karin Skogberg-Ankarmo. Att ta ton. Att påbörja en ny era. Visa att gosskören håller ännu längre. Men som det ser ut just nu så blir inte kören mycket bättre än såhär.
Synd för er som missat hur bra vi är. För vi som har varit med om det. Vi vet. Hur bra vi är.
(En längre turnéresumé följer här ovan)
fredag 13 juni 2008
Flickorna på Öfvre...
13/6.
Fördelen med att jobba på CMC 114 är att man jobbar bland "de fina", de välvårdade, välklädda och S N Y G G A Östermalmarna. Då pratar jag inte om bratsen som oftast är Östermalms ansikte utåt. "Stureplansprofiler", backslicks, von Roth, af Robson, Wachtmeister och dylikt.
Nej jag talar om flickorna på Öfvre! Med perfekta kroppar, blekt hår och brunbrända ben.
Utan dem. Ingen Kai. I alla fall inte på CMC 114. Det bästa med allt är att det just nu är sommar.
Vilket innebär chicks i kortkort, öppna blusar och oftast med en snabb-latte i handen. Love it!
Men av nån märklig anledning flankerar flicksen oftast med stora solglasögon som täcker dom där isblå ögonen man bara vill sjunka djupt in i och drömma sig bort i, glömma posten för en stund. Men så är det väl deras image. Filmstjärneglansen. Gucci-väskan, latten och den lilla chiwawan (stavning?). Och så brännan. Vad är det egentligen som gör dessa ytliga, snobbiga, oftast uppnosiga och nonchalanta flickor så speciella då? Jag vet faktiskt inte.
Men till ytan är dom fantastiskt snygga! Trots åtskilliga botoxoperationer, årsförbrukning av pappas kreditkort för att tajma vår-, sommar-, höst- och vinterlooken samt en överdriven konsumtion av brun utan sol-krämer så lyckas de ändå forma sina yttren till det yttersta.
Skillnaden på en regular girl och en Östermalmschick är simpel. Ju mer tid som läggs på utseendet, desto större attraktion till kvinnan i fråga.
Tack flicks för att ni håller mig kvar på Östermalm!
Till sist: Hetast på Östermalm. MILFsen! Näst hetast. Skoltjejerna (gymnasiet)! Minst hetast. De gnälliga Östermalmskärringarna!
Till sist 2: Italia!!! Åker på måndag. Så sjuuuuukt taggad!!! Och ny digitalkamera införskaffad!!! Love it!
Dagens låt: What's left of me - Nick Lachey
Fördelen med att jobba på CMC 114 är att man jobbar bland "de fina", de välvårdade, välklädda och S N Y G G A Östermalmarna. Då pratar jag inte om bratsen som oftast är Östermalms ansikte utåt. "Stureplansprofiler", backslicks, von Roth, af Robson, Wachtmeister och dylikt.
Nej jag talar om flickorna på Öfvre! Med perfekta kroppar, blekt hår och brunbrända ben.
Utan dem. Ingen Kai. I alla fall inte på CMC 114. Det bästa med allt är att det just nu är sommar.
Vilket innebär chicks i kortkort, öppna blusar och oftast med en snabb-latte i handen. Love it!
Men av nån märklig anledning flankerar flicksen oftast med stora solglasögon som täcker dom där isblå ögonen man bara vill sjunka djupt in i och drömma sig bort i, glömma posten för en stund. Men så är det väl deras image. Filmstjärneglansen. Gucci-väskan, latten och den lilla chiwawan (stavning?). Och så brännan. Vad är det egentligen som gör dessa ytliga, snobbiga, oftast uppnosiga och nonchalanta flickor så speciella då? Jag vet faktiskt inte.
Men till ytan är dom fantastiskt snygga! Trots åtskilliga botoxoperationer, årsförbrukning av pappas kreditkort för att tajma vår-, sommar-, höst- och vinterlooken samt en överdriven konsumtion av brun utan sol-krämer så lyckas de ändå forma sina yttren till det yttersta.
Skillnaden på en regular girl och en Östermalmschick är simpel. Ju mer tid som läggs på utseendet, desto större attraktion till kvinnan i fråga.
Tack flicks för att ni håller mig kvar på Östermalm!
Till sist: Hetast på Östermalm. MILFsen! Näst hetast. Skoltjejerna (gymnasiet)! Minst hetast. De gnälliga Östermalmskärringarna!
Till sist 2: Italia!!! Åker på måndag. Så sjuuuuukt taggad!!! Och ny digitalkamera införskaffad!!! Love it!
Dagens låt: What's left of me - Nick Lachey
lördag 7 juni 2008
En sekund, tvåhundra hjärtslag.
2/6.
Studenten. Fest och yra, framtid och lycka.
Framförallt känslosamt. Hade ingen aning om Hur känslofylld Studenten kunde vara.
Nog får man flashbacks från förra året. Nog saknar man champagnefruskosten och sprutmassakern på Karlavägen. De trevliga studentpresenterna och den galna slutskivan.
Men mest av allt saknar jag känslorna. Idag behövde jag inte sakna dem mer.
För här kommer alla känslorna på en och samma gång. Hur klyschigt det än låter.
Inom loppet av EN sekund forsade ETT års känslor som Slussens ström genom hjärta och vener ända ut i fingertopparna. Det konstiga vara att det inte var Studenten som var orsaken till den plötsliga nervositeten. Orsaken var att jag såg H E N N E med stort H! Men lika snabbt som våra blickar möttes, lika snabbt försvann hon. Lika seg som jag var på att säga de där magiska orden jag velat säga henne sedan förra året. Lika segt går det att smälta allt.
Det var EN sekund som förändrade mitt liv. En sekund jag ALDRIG kommer få igen.
Dagens låt: Make a memory - Bon Jovi
Studenten. Fest och yra, framtid och lycka.
Framförallt känslosamt. Hade ingen aning om Hur känslofylld Studenten kunde vara.
Nog får man flashbacks från förra året. Nog saknar man champagnefruskosten och sprutmassakern på Karlavägen. De trevliga studentpresenterna och den galna slutskivan.
Men mest av allt saknar jag känslorna. Idag behövde jag inte sakna dem mer.
För här kommer alla känslorna på en och samma gång. Hur klyschigt det än låter.
Inom loppet av EN sekund forsade ETT års känslor som Slussens ström genom hjärta och vener ända ut i fingertopparna. Det konstiga vara att det inte var Studenten som var orsaken till den plötsliga nervositeten. Orsaken var att jag såg H E N N E med stort H! Men lika snabbt som våra blickar möttes, lika snabbt försvann hon. Lika seg som jag var på att säga de där magiska orden jag velat säga henne sedan förra året. Lika segt går det att smälta allt.
Det var EN sekund som förändrade mitt liv. En sekund jag ALDRIG kommer få igen.
Dagens låt: Make a memory - Bon Jovi
Nya tider
1/6.
Idag är det exakt ett år sen jag och fröken V hade vår första dejt. Jämfört med i år så var det kallare i luften men varmare i hjärtat. A newfound love. Första riktiga flickvännen. Det var bara för ett år sen. Det känns som en annan tidsålder. 1 juni idag. 3 januari var senast vi pratade.
Det sista hon sa var: "Du kan ju komma förbi mitt café nån gång". "Aa visst", sa jag.
Fem månader senare... Har jag varit på hennes café? Nej. Kommer inte ens på fråga.
Det är nya tider nu.
Till sist: Italien in 2 weeks! Lär bli århundradets partaj! Lagom till resan trillar både lönen och skatteåterbäringen in. How sweet can it get?
Till sist 2: Spånga x 2?! Kom igen, utbudet på sköna fester i Stockholm Måste ju vara bredare än halvdana fester ute i hooden? Nej tacka vet jag Italien mellan den 16-24 juni och Grekland mellan 1-8 juli! Tagga!!!
Dagens låt: Sexual erruption - Snoop Dogg
Idag är det exakt ett år sen jag och fröken V hade vår första dejt. Jämfört med i år så var det kallare i luften men varmare i hjärtat. A newfound love. Första riktiga flickvännen. Det var bara för ett år sen. Det känns som en annan tidsålder. 1 juni idag. 3 januari var senast vi pratade.
Det sista hon sa var: "Du kan ju komma förbi mitt café nån gång". "Aa visst", sa jag.
Fem månader senare... Har jag varit på hennes café? Nej. Kommer inte ens på fråga.
Det är nya tider nu.
Till sist: Italien in 2 weeks! Lär bli århundradets partaj! Lagom till resan trillar både lönen och skatteåterbäringen in. How sweet can it get?
Till sist 2: Spånga x 2?! Kom igen, utbudet på sköna fester i Stockholm Måste ju vara bredare än halvdana fester ute i hooden? Nej tacka vet jag Italien mellan den 16-24 juni och Grekland mellan 1-8 juli! Tagga!!!
Dagens låt: Sexual erruption - Snoop Dogg
lördag 31 maj 2008
Varför just hon?
30/5.
Människor drömmer, det är inget konstigt med det.
Jag brukar drömma rätt udda drömmar utan logik. Fortfarande inget konstigt med det.
Människor är konstnärliga på sitt sätt. Men piken av märkliga drömmar inträffade i natt.
Där gick jag, hand i hand med en tjej någonstans på Söder i närheten av Götgatan. Vi snackade om allt möjligt och ingenting när vi helt plötsligt börjar pussas. Bara lite lätt sådär som om pussarna hängt i luften hela dagen. Det märkliga var inte pussarna i sig, det märkliga var Vem jag stod och pussades med! En som gått i samma klass. En jag knappt pratat med. Dock väldigt söt, but still, makes no sense! Någon frivillig som vill leka psykolog?
Till sist: Vad gör det egentligen att Du inte bor i Stockholm när jag kan gräva guld i huvudstaden 24/7?
Till sist 2: Tack tjejer för att ni förgyller sommar-Stockholm!
Dagens låt: Ronja Rövardotter, öppningslåten i Mattisborgen.
Människor drömmer, det är inget konstigt med det.
Jag brukar drömma rätt udda drömmar utan logik. Fortfarande inget konstigt med det.
Människor är konstnärliga på sitt sätt. Men piken av märkliga drömmar inträffade i natt.
Där gick jag, hand i hand med en tjej någonstans på Söder i närheten av Götgatan. Vi snackade om allt möjligt och ingenting när vi helt plötsligt börjar pussas. Bara lite lätt sådär som om pussarna hängt i luften hela dagen. Det märkliga var inte pussarna i sig, det märkliga var Vem jag stod och pussades med! En som gått i samma klass. En jag knappt pratat med. Dock väldigt söt, but still, makes no sense! Någon frivillig som vill leka psykolog?
Till sist: Vad gör det egentligen att Du inte bor i Stockholm när jag kan gräva guld i huvudstaden 24/7?
Till sist 2: Tack tjejer för att ni förgyller sommar-Stockholm!
Dagens låt: Ronja Rövardotter, öppningslåten i Mattisborgen.
torsdag 29 maj 2008
Shady ladies
23/5.
Nu har jag en sån där period igen. Det är åter fruntimmersvecka lagom till att regnet faktiskt förvunnit och termostaten visar sommarvärme. Jag ska fatta mig kort utan att vara sentimental.
Gambling är konsten att spela riskabelt, och vinna. Att ta risker men samtidigt räkna med en och annan käftsmäll. Gamblar man måste man välja rätt kort, rätt tidpunkt.
Gamblar man fel leker man med döden och riskerar att få en kula i huvudet.
Rätt kort. Fel tidpunkt. I torsdags gick triggern av, men jag slapp kulan.
"Rör du henne så dör du! Bara så du vet." Tack för informationen!
Låt mig ta hand om Ert magasin så ni får riktigt rena kulor att leka med!
Suck. Som att dansa med djävulen med Saddam och bin Laden som moraliska väktare.
No can do! Till råga på allt... Lotten jag egentligen var ute efter har Alexander Lukas redan hittat. Fan! Jag förstår hur det är att vara Kalle Anka. Att alltid ligga steget efter.
Men någon gång ska herr Lukas få smaka både en och två dobbar i röven.
Och då jävlar kan inga hartassar eller fyrklövar rädda honom!
Till sist: Sommar! Sol! Ge mig mer!
Till sist 2: "Shady miss A", I want you SO bad!
Dagens låt: Qele qele - Sirusho (ESC 08, Armeniens bidrag)
Nu har jag en sån där period igen. Det är åter fruntimmersvecka lagom till att regnet faktiskt förvunnit och termostaten visar sommarvärme. Jag ska fatta mig kort utan att vara sentimental.
Gambling är konsten att spela riskabelt, och vinna. Att ta risker men samtidigt räkna med en och annan käftsmäll. Gamblar man måste man välja rätt kort, rätt tidpunkt.
Gamblar man fel leker man med döden och riskerar att få en kula i huvudet.
Rätt kort. Fel tidpunkt. I torsdags gick triggern av, men jag slapp kulan.
"Rör du henne så dör du! Bara så du vet." Tack för informationen!
Låt mig ta hand om Ert magasin så ni får riktigt rena kulor att leka med!
Suck. Som att dansa med djävulen med Saddam och bin Laden som moraliska väktare.
No can do! Till råga på allt... Lotten jag egentligen var ute efter har Alexander Lukas redan hittat. Fan! Jag förstår hur det är att vara Kalle Anka. Att alltid ligga steget efter.
Men någon gång ska herr Lukas få smaka både en och två dobbar i röven.
Och då jävlar kan inga hartassar eller fyrklövar rädda honom!
Till sist: Sommar! Sol! Ge mig mer!
Till sist 2: "Shady miss A", I want you SO bad!
Dagens låt: Qele qele - Sirusho (ESC 08, Armeniens bidrag)
torsdag 8 maj 2008
Djurgårdens IF, dårhuset nästa?
8/5.
Media daltade under 2007 Hammarbys motgångar som om det vore ett dagligt återkommande moment. Förstasidestoff. Kioskvältare. Och det var det ju. Så till vida att lagets organisastion debatterades och kritiserades, inte minst i media men främst bland de egna supporterleden.
Tre avbrutna matcher, dryga böter och till råga på allt elände även nedskärningar på publikkapaciteten samt uppsättning av ett meterhögt nät på Norra stå, klackläktaren.
I år har Hammarby inte fått en enda match avbruten p.g.a. de egna supportrarna.
Dryga böter däremot. Inkastade föremål, bengaler och dylikt. Men. Krafttag har vidtagits.
Några starka individer har gått utanför gränsen. Sagt ifrån. Sagt: Nu får det räcka!
Bajengruppen, förmodligen det klokaste initiativet som någon någonsin tagit inom Hammarby IF! Och att målskyttet inte stämmer efter ett antal 0-0 matcher fick vi supportrar bot på igår (7/5).
Det var inget superderby med 30000 på läktaren. Det var ett mediokert vårderby inför 20436 (eller var det 20346?) där första halvlek kunde ha varit en starkt bidragande orsak till att man borde sett matchen hemma. Första skottet på mål, Petter Andersson i 32: a.
I den andra halvleken vaknade matchen till liv och Paulinho kunde spräcka Bajens nolla efter en snygg retur på Zengins skott. Och sedan kom målet ALLA väntat på! Charlie Davies, 2-0!!!
Ack så viktigt för den ständigt hånade jänkaren att få avgöra ett Stockholmsderby! USA!!!
Varför använda denna rubrik i dagens blogginlägg, undrar ni säkert?
Svaret är kort och gott att det råder kaos i Djurgården just nu.
Samma kaos, om inte värre, som Hammarby hade under hösten 2006 och under nästan hela 2007. Huliganer som stökar omkring på läktarna, problem med ordningsvakter men framförallt bristande kommunikation mellan ledning/organisation och supportrar.
Att ordförande Bosse Andersson fick agera ordningsvakt tillsammans med 59 andra på Råsundas södra läktare tyder på att Djurgården bör föra samma dialog som hjälpt Hammarby, åtminstone för tillfället, rida ur den svåra storm som förföljt laget sedan man tappade stämpeln "Trevliga Bajen" den där augustikvällen år 2006.
Hur ska man föra denna dialog då? Djurgården hade minst EN vettig banderoll på matchen igår (bortser från JUDAS-banderollen) där budskapet var tydligt: "Avgå DIF säk".
Räcker det med att sparka hela Djurgårdens säkerhetsorganisation?
Hammarbys suppotrar á la klass C löste problemet genom att få Martin Berg sparkad, han som länge varit ett hån mot klubben och en pajas som "säkerhetsanordnare".
Men hot hjälper inte. Även om Hammarby lyckats rida ur stormen genom drastiska åtgärder och en kort men effektiv "vett och ettikett-skola" signerad Bajengruppen så tror jag varken hot eller en eventuell avgång för DIF säk skulle hjälpa, i längden.
Jag tror Djurgården bör ta del av Hammarbys framgångssaga. Ta tag i skiten!
DIF säk upprör. Sparkar och slår på småflickor och klass A-supportrar.
Klart C-supportrarna reagerar! Men vad som är mest intressant är att media (ja, notera etermedier som Sportbladet, Sportexpressen, City, Metro, Fotbollskanalen.se, SVT samt TV4) som daltat så mycket med Hammarbys oförmåga att leda sin organisition rätt, nu börjat dalta med Djurgården. Kanske inte rakt av med supportrarna som i Hammarbys fall, utan själva organisationen DIF. I den organisationen ingår DIF som förening, DIF säk samt, just det, mannen som frivilligt drog på sig den gula västen och lekte polis, Bosse Andersson.
Medierna har återigen satt igång en häxjakt, denna gång mot organistionen DIF.
Men det lär inte dröja länge innan man drar igång nästa häxjakt. den mot lagets huliganer.
De som såg till att den södra läktaren tömdes på ordningsvakter 30 minuter före matchens slut p.g.a. oroligheter. De som SKA se till att kommunikationen mellan supportrar och ledning ska fungera felfritt, att alla får sin röst. Hur går detta ihop?
Nej, fotbollen är INTE död. Den har bara hamnat i skymundan för något som kommer pryda Sveriges alla medier i flera deccenier framöver om det inte får någon lösning snart.
Föreningens svek mot föreningens viktigaste inkomstkälla. Supportrarna.
Till sist: Hon var väl inte "all that" in a woman jag hade hoppats på. Det är väl bara att ta nya tag I guess. Jag menar, vilken tjej kan INTE motstå en fika på Söder för att sedan njuta av utsikten över Gröna Lund från Fjällgatan?
Till sist 2: Pågarna vinner igen! Efter en tung 1-1 - match i förra veckan där avsluten på mål var lika med U S E LT så vände Pågarna 0-1 till 2-1 i slutminutrarna. Tack vare? Effektivitet framför mål och ett ypperligt passningsspel. Framåt!
Dagens låt: Natten till idag - Afasi & Filthy
Media daltade under 2007 Hammarbys motgångar som om det vore ett dagligt återkommande moment. Förstasidestoff. Kioskvältare. Och det var det ju. Så till vida att lagets organisastion debatterades och kritiserades, inte minst i media men främst bland de egna supporterleden.
Tre avbrutna matcher, dryga böter och till råga på allt elände även nedskärningar på publikkapaciteten samt uppsättning av ett meterhögt nät på Norra stå, klackläktaren.
I år har Hammarby inte fått en enda match avbruten p.g.a. de egna supportrarna.
Dryga böter däremot. Inkastade föremål, bengaler och dylikt. Men. Krafttag har vidtagits.
Några starka individer har gått utanför gränsen. Sagt ifrån. Sagt: Nu får det räcka!
Bajengruppen, förmodligen det klokaste initiativet som någon någonsin tagit inom Hammarby IF! Och att målskyttet inte stämmer efter ett antal 0-0 matcher fick vi supportrar bot på igår (7/5).
Det var inget superderby med 30000 på läktaren. Det var ett mediokert vårderby inför 20436 (eller var det 20346?) där första halvlek kunde ha varit en starkt bidragande orsak till att man borde sett matchen hemma. Första skottet på mål, Petter Andersson i 32: a.
I den andra halvleken vaknade matchen till liv och Paulinho kunde spräcka Bajens nolla efter en snygg retur på Zengins skott. Och sedan kom målet ALLA väntat på! Charlie Davies, 2-0!!!
Ack så viktigt för den ständigt hånade jänkaren att få avgöra ett Stockholmsderby! USA!!!
Varför använda denna rubrik i dagens blogginlägg, undrar ni säkert?
Svaret är kort och gott att det råder kaos i Djurgården just nu.
Samma kaos, om inte värre, som Hammarby hade under hösten 2006 och under nästan hela 2007. Huliganer som stökar omkring på läktarna, problem med ordningsvakter men framförallt bristande kommunikation mellan ledning/organisation och supportrar.
Att ordförande Bosse Andersson fick agera ordningsvakt tillsammans med 59 andra på Råsundas södra läktare tyder på att Djurgården bör föra samma dialog som hjälpt Hammarby, åtminstone för tillfället, rida ur den svåra storm som förföljt laget sedan man tappade stämpeln "Trevliga Bajen" den där augustikvällen år 2006.
Hur ska man föra denna dialog då? Djurgården hade minst EN vettig banderoll på matchen igår (bortser från JUDAS-banderollen) där budskapet var tydligt: "Avgå DIF säk".
Räcker det med att sparka hela Djurgårdens säkerhetsorganisation?
Hammarbys suppotrar á la klass C löste problemet genom att få Martin Berg sparkad, han som länge varit ett hån mot klubben och en pajas som "säkerhetsanordnare".
Men hot hjälper inte. Även om Hammarby lyckats rida ur stormen genom drastiska åtgärder och en kort men effektiv "vett och ettikett-skola" signerad Bajengruppen så tror jag varken hot eller en eventuell avgång för DIF säk skulle hjälpa, i längden.
Jag tror Djurgården bör ta del av Hammarbys framgångssaga. Ta tag i skiten!
DIF säk upprör. Sparkar och slår på småflickor och klass A-supportrar.
Klart C-supportrarna reagerar! Men vad som är mest intressant är att media (ja, notera etermedier som Sportbladet, Sportexpressen, City, Metro, Fotbollskanalen.se, SVT samt TV4) som daltat så mycket med Hammarbys oförmåga att leda sin organisition rätt, nu börjat dalta med Djurgården. Kanske inte rakt av med supportrarna som i Hammarbys fall, utan själva organisationen DIF. I den organisationen ingår DIF som förening, DIF säk samt, just det, mannen som frivilligt drog på sig den gula västen och lekte polis, Bosse Andersson.
Medierna har återigen satt igång en häxjakt, denna gång mot organistionen DIF.
Men det lär inte dröja länge innan man drar igång nästa häxjakt. den mot lagets huliganer.
De som såg till att den södra läktaren tömdes på ordningsvakter 30 minuter före matchens slut p.g.a. oroligheter. De som SKA se till att kommunikationen mellan supportrar och ledning ska fungera felfritt, att alla får sin röst. Hur går detta ihop?
Nej, fotbollen är INTE död. Den har bara hamnat i skymundan för något som kommer pryda Sveriges alla medier i flera deccenier framöver om det inte får någon lösning snart.
Föreningens svek mot föreningens viktigaste inkomstkälla. Supportrarna.
Till sist: Hon var väl inte "all that" in a woman jag hade hoppats på. Det är väl bara att ta nya tag I guess. Jag menar, vilken tjej kan INTE motstå en fika på Söder för att sedan njuta av utsikten över Gröna Lund från Fjällgatan?
Till sist 2: Pågarna vinner igen! Efter en tung 1-1 - match i förra veckan där avsluten på mål var lika med U S E LT så vände Pågarna 0-1 till 2-1 i slutminutrarna. Tack vare? Effektivitet framför mål och ett ypperligt passningsspel. Framåt!
Dagens låt: Natten till idag - Afasi & Filthy
torsdag 24 april 2008
Once upon a time in Stadshagen.
24/4.
30-talstema. Kostymprydda ungkarlar. Tidsenliga frisyrer. Vackra damer. Vackra men tämligen onyktra. Rytmen går genom venerna ut i tåspetsarna. Från scratch till mål. Jag hade dock andra mål i sikte än den traditionella 01.30-fyllan med tillhörande dessert på närmaste WC. För framför mig hade jag E. En fager ung dam som föll offer för mina lama försök till ögonkontakt under Östra-åren. Förutom henne en välformad rödtott som trots ivriga "lockdanser" inte gav någon respons what so ever. Möjligtvis skymtade jag ett ansträngt leende någonstans i folkvimmlet. Möjligtvis. Den tredje och sista damen som var fager nog att satsa på var en nätt liten blondin med röd topp/klänning. Men hon såg mest frånvarande ut ständigt uppvaktad av någon pajas med hatt. Allt som allt verkade det som att jag fick nöja mig med att bara ha kul och shaka ass. Tills stället helt oannonserat valde att dra för rullgardinen redan klockan 2. Garderoben. Hon kommer. Ögonkontakt. Hon kommer närmare. Ännu mera ögonkontakt. Hon ler. Vi pratar. Världen utanför finns inte. Tillfälligt avbrott. En kyss.
Platsbyte. Från garderoben till soffan. Nummerbyte. Några fler kyssar. Hon är mjuk.
Blyg. Ung. 18. Evigt sms: ande. Överrenskommelse. Lördag. Hon och jag.
Något att se fram emot? Något att hoppas på? Vi får väl se...
Till sist: Studentskiva numero dos avklarad. Måste säga att DJ: arna håller låg klass i år! Mycket lägre än förra året. Kanske beror på att man var mer taggad när man själv skulle ta studenten...
Dagens låt: Hearts burst into fire - Bullet for My Valentine
30-talstema. Kostymprydda ungkarlar. Tidsenliga frisyrer. Vackra damer. Vackra men tämligen onyktra. Rytmen går genom venerna ut i tåspetsarna. Från scratch till mål. Jag hade dock andra mål i sikte än den traditionella 01.30-fyllan med tillhörande dessert på närmaste WC. För framför mig hade jag E. En fager ung dam som föll offer för mina lama försök till ögonkontakt under Östra-åren. Förutom henne en välformad rödtott som trots ivriga "lockdanser" inte gav någon respons what so ever. Möjligtvis skymtade jag ett ansträngt leende någonstans i folkvimmlet. Möjligtvis. Den tredje och sista damen som var fager nog att satsa på var en nätt liten blondin med röd topp/klänning. Men hon såg mest frånvarande ut ständigt uppvaktad av någon pajas med hatt. Allt som allt verkade det som att jag fick nöja mig med att bara ha kul och shaka ass. Tills stället helt oannonserat valde att dra för rullgardinen redan klockan 2. Garderoben. Hon kommer. Ögonkontakt. Hon kommer närmare. Ännu mera ögonkontakt. Hon ler. Vi pratar. Världen utanför finns inte. Tillfälligt avbrott. En kyss.
Platsbyte. Från garderoben till soffan. Nummerbyte. Några fler kyssar. Hon är mjuk.
Blyg. Ung. 18. Evigt sms: ande. Överrenskommelse. Lördag. Hon och jag.
Något att se fram emot? Något att hoppas på? Vi får väl se...
Till sist: Studentskiva numero dos avklarad. Måste säga att DJ: arna håller låg klass i år! Mycket lägre än förra året. Kanske beror på att man var mer taggad när man själv skulle ta studenten...
Dagens låt: Hearts burst into fire - Bullet for My Valentine
tisdag 15 april 2008
Logik? Var då?
"Enade för att rädda fotbollen - ändra regelverket, stoppa lagförslaget"
Det som i början verkade så otroligt tydligt och logiskt...
15/4.
Det är dagen efter. Jag känner hat. Stort hat. Hat mot AIK. Hat mot SvFF. Hat mot Stefan Johannesson, den mest okänsligaste domare jag nånsin sett. Hat mot Hammarby Säkerhet som placerade mig längst ut till vänster, helt isolerad från klacken där jag från början stod. Hat mot vädret. Hat mot det mesta. Men också kärlek och medlidande för de som inte orsakade ramaskri i både media och på läktarna. Utan er, ingen fotboll. Sedan till i d i o t e r n a.
Att innan match förespråka för icke kunniga människor att Svenska Fotbollsförbundet agerat intelligensbefriat och korkat angående frågan om att bortalaget ska sponsra sina egna säkerhetsvakter men bekosta hemmalaget. Och sedan gör det motsatta. Gå emot sig själva. Göra det som får SvFF att agera och reagera som dom gör. Det är för mig ren och skär idioti. Som om det gått en propp i huvudet på vardera en av de papperskastande, nyårsfirande pundarslen som saboterade en stor fest. För fest var det. 23578 på läktarna, en annars svag siffra på ett Stockholmsderby skapade en magisk stämning. Vacker protest mot SvFF i början av matchen och otrolig sånginsats från vardera håll. Ett fantastiskt mål av Chanko på frispark rakt upp i det vänstra krysset.
En tveksam straff på övertid. DET är derby! DET är fotboll. Ni så kallade "fans" som påstår att det är NI som utgör festen på läktarna. Se till att skapa den. Inte förstöra den! Ni kanske åker fast hos snuten, men det är vi andra som får betala för kalaset.
Stockholm var inbäddat i ett friskt vårregn denna måndagkväll. Det oavgjorda resultatet kändes nog som en förlust för alla bajare. En seger för AIK. Tyvärr förlorade ALLA denna kväll.
Alla som trodde på fotbollen. På läktarkultur. På derbyfest. På att 23578 kunde sköta sig. En kväll. 90 minuter. Mer begär dom inte. Poliserna. Fotbollsförbundet. Även fast de kan vara grisar ibland. Men de allra största grisarna. Pundarna. Idioterna. Råttorna. Var ni, och endast ni, som valde att göra kvällsregnet till en haglande katastrofstorm. Fylld av hat. Fylld av dumhet.
Till sist: Studentskiva numero uno ikväll! Östra Reals sam/sam står för partajet. Med de fyra elementen som tema. Phille ackompanjerar mig på dansgolvet. Och lönen är i hamn. Let's röj!
Dagens låt: This time - DJ Antoine (Klaas Remix)
Det är dagen efter. Jag känner hat. Stort hat. Hat mot AIK. Hat mot SvFF. Hat mot Stefan Johannesson, den mest okänsligaste domare jag nånsin sett. Hat mot Hammarby Säkerhet som placerade mig längst ut till vänster, helt isolerad från klacken där jag från början stod. Hat mot vädret. Hat mot det mesta. Men också kärlek och medlidande för de som inte orsakade ramaskri i både media och på läktarna. Utan er, ingen fotboll. Sedan till i d i o t e r n a.
Att innan match förespråka för icke kunniga människor att Svenska Fotbollsförbundet agerat intelligensbefriat och korkat angående frågan om att bortalaget ska sponsra sina egna säkerhetsvakter men bekosta hemmalaget. Och sedan gör det motsatta. Gå emot sig själva. Göra det som får SvFF att agera och reagera som dom gör. Det är för mig ren och skär idioti. Som om det gått en propp i huvudet på vardera en av de papperskastande, nyårsfirande pundarslen som saboterade en stor fest. För fest var det. 23578 på läktarna, en annars svag siffra på ett Stockholmsderby skapade en magisk stämning. Vacker protest mot SvFF i början av matchen och otrolig sånginsats från vardera håll. Ett fantastiskt mål av Chanko på frispark rakt upp i det vänstra krysset.
En tveksam straff på övertid. DET är derby! DET är fotboll. Ni så kallade "fans" som påstår att det är NI som utgör festen på läktarna. Se till att skapa den. Inte förstöra den! Ni kanske åker fast hos snuten, men det är vi andra som får betala för kalaset.
Stockholm var inbäddat i ett friskt vårregn denna måndagkväll. Det oavgjorda resultatet kändes nog som en förlust för alla bajare. En seger för AIK. Tyvärr förlorade ALLA denna kväll.
Alla som trodde på fotbollen. På läktarkultur. På derbyfest. På att 23578 kunde sköta sig. En kväll. 90 minuter. Mer begär dom inte. Poliserna. Fotbollsförbundet. Även fast de kan vara grisar ibland. Men de allra största grisarna. Pundarna. Idioterna. Råttorna. Var ni, och endast ni, som valde att göra kvällsregnet till en haglande katastrofstorm. Fylld av hat. Fylld av dumhet.
Till sist: Studentskiva numero uno ikväll! Östra Reals sam/sam står för partajet. Med de fyra elementen som tema. Phille ackompanjerar mig på dansgolvet. Och lönen är i hamn. Let's röj!
Dagens låt: This time - DJ Antoine (Klaas Remix)
... känns i efterhand så jävla ologiskt.söndag 13 april 2008
Confidence, Kai.
11/4.
Vi sitter och har en descent konversation om min frisyr, Naruto och bögklubbar. Vi på Citymail alltså. Plötsligt finns hon i mitt blickfång. Tillsammans med 5 andra skönheter. De ber mej ta ett foto på dem. Jag märker henne inte. Hon förefaller färst vara en i mängden. Tiden går. R hinner ringa men idag hade jag andra planer. Hennes blick är varm men kort.
Hennes bruna hår gör hennes brunare ögon extremt vackra. Gänget ska gå.
Jag måste säga nåt. "Jag har kollat in dej hela kvällen och måste bara säga att jag tycker du har extremt vackra ögon". Hennes svar? "Okej" och ett vänligt leende. Mitt gensvar? "Men ha en bra kväll!" Fyra öl, en kraftigt genomtänkt move och tunnelbanetur senare; Jag vågade åtminstone gå fram till henne trots att hjärtat bultade i 300 och mina händer inte kunde sluta skaka. Bottom line? Vafan fick jag ut av den där gesten?
Dagens låt: Gårdakvarnar och skit - Håkan Hellström
Vi sitter och har en descent konversation om min frisyr, Naruto och bögklubbar. Vi på Citymail alltså. Plötsligt finns hon i mitt blickfång. Tillsammans med 5 andra skönheter. De ber mej ta ett foto på dem. Jag märker henne inte. Hon förefaller färst vara en i mängden. Tiden går. R hinner ringa men idag hade jag andra planer. Hennes blick är varm men kort.
Hennes bruna hår gör hennes brunare ögon extremt vackra. Gänget ska gå.
Jag måste säga nåt. "Jag har kollat in dej hela kvällen och måste bara säga att jag tycker du har extremt vackra ögon". Hennes svar? "Okej" och ett vänligt leende. Mitt gensvar? "Men ha en bra kväll!" Fyra öl, en kraftigt genomtänkt move och tunnelbanetur senare; Jag vågade åtminstone gå fram till henne trots att hjärtat bultade i 300 och mina händer inte kunde sluta skaka. Bottom line? Vafan fick jag ut av den där gesten?
Dagens låt: Gårdakvarnar och skit - Håkan Hellström
tisdag 1 april 2008
Lervälling, Mc' Donalds och 3 poäng.
1/4.
Ljungskile away. Kladdigt! Tror aldrig jag har upplevt en så oprofessionell allsvensk arena som Starke Arvids Arena i Ljungskile. Tror aldrig jag har upplevt en mer bonnigare arena heller. Jag menar, en vaktmästare som krattar sin egen plan... K R A T T A R!!! Och en traktor som flyttade staketen... T R A K T OR!!! Det är som om tiden stannat. En liten stad, med blott 4000 invånare (samtliga bybor på plats) och 1000 tillresta bajare. Självklart publiktryck vid entrén. Värst var det nog för oss publikvärdar som fick hålla koll på de tillresta i ren och skär lera!
Planen såg även den ut som en leråker men det är som man brukar säga, som man bäddar får man ligga. Ljungskile, välkommen till år 2008!
Till matchen så: En ganska tafatt första halvlek av Bajen med få chanser och ett taggat LSK från start. Men inga mål. Ett sjuhelvets tryck av Bajen i andra. Knappt en boll på Bajens sida förrän i slutet när Rami fick sträcka på sig i sidled. Och så kom då målet... 1-0 till Bajen! Charlie Davies!!!
Eller? Ne, faktum var att det var en LSK-back som nickade in den i eget mål, men jag tycker vi ger Charlie äran ändå. Som han slet! Stor lycka! Söderkisar i extas och en g r y m stämning!
Bortamatch, love it! Ljungskile '09? Förhoppningsvis i Superettan för hit åker jag aldrig igen...
I alla fall inte i mars...
"Jag hade en gång ett par sneakers, och dom var vita..."
Dagens låt: Just idag är jag stark - Kenta Gustafsson
Ljungskile away. Kladdigt! Tror aldrig jag har upplevt en så oprofessionell allsvensk arena som Starke Arvids Arena i Ljungskile. Tror aldrig jag har upplevt en mer bonnigare arena heller. Jag menar, en vaktmästare som krattar sin egen plan... K R A T T A R!!! Och en traktor som flyttade staketen... T R A K T OR!!! Det är som om tiden stannat. En liten stad, med blott 4000 invånare (samtliga bybor på plats) och 1000 tillresta bajare. Självklart publiktryck vid entrén. Värst var det nog för oss publikvärdar som fick hålla koll på de tillresta i ren och skär lera!
Planen såg även den ut som en leråker men det är som man brukar säga, som man bäddar får man ligga. Ljungskile, välkommen till år 2008!
Till matchen så: En ganska tafatt första halvlek av Bajen med få chanser och ett taggat LSK från start. Men inga mål. Ett sjuhelvets tryck av Bajen i andra. Knappt en boll på Bajens sida förrän i slutet när Rami fick sträcka på sig i sidled. Och så kom då målet... 1-0 till Bajen! Charlie Davies!!!
Eller? Ne, faktum var att det var en LSK-back som nickade in den i eget mål, men jag tycker vi ger Charlie äran ändå. Som han slet! Stor lycka! Söderkisar i extas och en g r y m stämning!
Bortamatch, love it! Ljungskile '09? Förhoppningsvis i Superettan för hit åker jag aldrig igen...
I alla fall inte i mars...
"Jag hade en gång ett par sneakers, och dom var vita..."
Dagens låt: Just idag är jag stark - Kenta Gustafsson
måndag 31 mars 2008
Antiklimax.
30/3.
En sekund. Så länge varade min insats i Körslaget. EN sekund. Snacka om att hype sitt rykte som TV-kändis a little too much... Sedan var det inte speciellt underhållande. Den faktorn dog väl runt kvart över nio, halv tio någon gång. Hela idén känns som stulen rakt av från den amerikanska varianten Clash of the Choirs, likt många andra svenska produktioner... men det här tog väl ändå priset i Mest oäkta program, programledare och idé?
Nåja, glad att jag slapp vara med i Stockholmskören, även om jag säger grattis till dem som kom med! En annan sak är tipset... Stryktipset OCH Europatipset... fullständigt hopplöst! Jag lägger ner det nu, man vinner verkligen aldrig...
I morgon måndag, Ljungskile away! Premiär i Allsvenskan för Hammarby!
"Whatelse are you gonna do on a monday? Sitting at home wanking off to Pop Stars?
Ljungskile away, love it!"
Dagens låt: What a waster - The Libertines
En sekund. Så länge varade min insats i Körslaget. EN sekund. Snacka om att hype sitt rykte som TV-kändis a little too much... Sedan var det inte speciellt underhållande. Den faktorn dog väl runt kvart över nio, halv tio någon gång. Hela idén känns som stulen rakt av från den amerikanska varianten Clash of the Choirs, likt många andra svenska produktioner... men det här tog väl ändå priset i Mest oäkta program, programledare och idé?
Nåja, glad att jag slapp vara med i Stockholmskören, även om jag säger grattis till dem som kom med! En annan sak är tipset... Stryktipset OCH Europatipset... fullständigt hopplöst! Jag lägger ner det nu, man vinner verkligen aldrig...
I morgon måndag, Ljungskile away! Premiär i Allsvenskan för Hammarby!
"Whatelse are you gonna do on a monday? Sitting at home wanking off to Pop Stars?
Ljungskile away, love it!"
Dagens låt: What a waster - The Libertines
onsdag 26 mars 2008
Que será, será.
26/3.
Lokalkändis, TV-stjärna, Wannabe-väktare, kass brevbärare, avdankad handbollsspelare.
Kalla mig vad ni vill men listan på nuvarande sysselsättning blir inte snyggare än såhär.
Ett hundbett i februari fick eko över hela Östermalm. En tidning intresserar sig. Plötsligt flankerar man i svart och orange mundering med en bunt post i famnen och talar ut.
"Ilsken schäfer högg Kai i låret". Nyheten har blivit förstasidestoff. Uppslaget var en hel sida stort. "Kai Ekeberg" nämndes X antal gånger, närmare bestämt tio gånger! Igenkänd på Östermalm? Nja. Hittills har det varit blygsamt med autografsigneringar. Noll till antalet to be honest.
Något som däremot skulle kunnat skapa hysteri, inte bara på Östermalm, men även i resten av landet Lagom var min insats i TV 4: s kommande storsatsning, Körslaget.
Ett mail. En audition. Smidigt volkaliserande förbi en "körexpert". Skönsång inför Markoolio och en intresserad skara söndagsshoppare utanför ICA i Sickla Köpkvarter. Hur det gick?
Svaret får ni den 29 mars i TV 4. Har dock aldrig varit så nervös både innan, under och efter en audition ska meddelas. Då har jag ändå sökt till Idol två gånger...
Wannabe-väktare, eller publikvärd, inom Hammarby fotboll medför en hel del ansvar.
Komma i tid t.ex. Något jag är känd för att inte göra. Så även på genrepet mot TPS Åbo!
En halvtimme sen, utan någon som helst aning om vad jag skulle göra. Men jag slussas snabbt in på arenan med en baguette i ena handen och en Ramlösa i andra. Snabba direktiv om vad som gäller och en låååång väntan på matchstart. Och det är K A L L T!!! Som fan!!! Var är våren?!
Bajen förlorar med 2-1 och det är för jävla kallt!!! Men trots förlust, dåligt spel och väder så var det ändå ganska kul. Man fick se alla spelare från nära håll och t.o.m. höra små rop från spelarna. Minst sagt häftigt. Att det sedan satt fina chicks på läktaren skadade inte...
Handbollskarriären har fått sig ett abrupt avbrott. Långa arbetsdagar på Citymail, ständigt drogande på Gossip Girl och sjukdom har gjort att träningen låtit sig rinna ut i sanden i cirka fyra veckors tid. Tråkigt. Det var ju trots allt den roligaste klubben jag spelat i. Trots alla torskar...
Trots den senaste tidens hype i tidningar och snart i TV så lär jag fortfarande vara samma gamla Kai. Utan tvivel. Jag menar. Det är inte så att jag sparkat bollen på en 18-åring så att han fritt fick sparka in bollen i öppet mål... Det är inte så att jag representerar den klubb jag själv vill spela i och har hållt på sedan liten... Sånt gör man ju inte... Jo, om man heter Rami Shaaban...
Dagens låt: Jag är en vampyr - Markus Krunegård
Lokalkändis, TV-stjärna, Wannabe-väktare, kass brevbärare, avdankad handbollsspelare.Kalla mig vad ni vill men listan på nuvarande sysselsättning blir inte snyggare än såhär.
Ett hundbett i februari fick eko över hela Östermalm. En tidning intresserar sig. Plötsligt flankerar man i svart och orange mundering med en bunt post i famnen och talar ut.
"Ilsken schäfer högg Kai i låret". Nyheten har blivit förstasidestoff. Uppslaget var en hel sida stort. "Kai Ekeberg" nämndes X antal gånger, närmare bestämt tio gånger! Igenkänd på Östermalm? Nja. Hittills har det varit blygsamt med autografsigneringar. Noll till antalet to be honest.
Något som däremot skulle kunnat skapa hysteri, inte bara på Östermalm, men även i resten av landet Lagom var min insats i TV 4: s kommande storsatsning, Körslaget.
Ett mail. En audition. Smidigt volkaliserande förbi en "körexpert". Skönsång inför Markoolio och en intresserad skara söndagsshoppare utanför ICA i Sickla Köpkvarter. Hur det gick?
Svaret får ni den 29 mars i TV 4. Har dock aldrig varit så nervös både innan, under och efter en audition ska meddelas. Då har jag ändå sökt till Idol två gånger...
Wannabe-väktare, eller publikvärd, inom Hammarby fotboll medför en hel del ansvar.
Komma i tid t.ex. Något jag är känd för att inte göra. Så även på genrepet mot TPS Åbo!
En halvtimme sen, utan någon som helst aning om vad jag skulle göra. Men jag slussas snabbt in på arenan med en baguette i ena handen och en Ramlösa i andra. Snabba direktiv om vad som gäller och en låååång väntan på matchstart. Och det är K A L L T!!! Som fan!!! Var är våren?!
Bajen förlorar med 2-1 och det är för jävla kallt!!! Men trots förlust, dåligt spel och väder så var det ändå ganska kul. Man fick se alla spelare från nära håll och t.o.m. höra små rop från spelarna. Minst sagt häftigt. Att det sedan satt fina chicks på läktaren skadade inte...
Handbollskarriären har fått sig ett abrupt avbrott. Långa arbetsdagar på Citymail, ständigt drogande på Gossip Girl och sjukdom har gjort att träningen låtit sig rinna ut i sanden i cirka fyra veckors tid. Tråkigt. Det var ju trots allt den roligaste klubben jag spelat i. Trots alla torskar...
Trots den senaste tidens hype i tidningar och snart i TV så lär jag fortfarande vara samma gamla Kai. Utan tvivel. Jag menar. Det är inte så att jag sparkat bollen på en 18-åring så att han fritt fick sparka in bollen i öppet mål... Det är inte så att jag representerar den klubb jag själv vill spela i och har hållt på sedan liten... Sånt gör man ju inte... Jo, om man heter Rami Shaaban...
Dagens låt: Jag är en vampyr - Markus Krunegård
onsdag 12 mars 2008
A view to a kill.
12/3.
Sjuk sedan ett par dagar tillbaka. Sucks bigtime! Har inte gjort annat än spelat spel och sett på dålig dags-TV. Enda höjdpunkten på hela dagen var Simpsons, och förstås, att Leeds gick upp till League Championship på FIFA Manager 08!
Kul liv. Whatelse? Jo, lördagen var ju fin! Träffade M som sagt, om än en kort stund. Men hon fick sina vinglas, vi fick vår quality time i Farsta Centrum bland smått och gott-affärer, småbarnsfamiljer och en och annan skolkande fjortis. M's ride was quite nice by the way!
Själv har man varken bil eller körkort... And yeah, didn't I tell you, I was going to meet S and J too? Well, I didn't... Never take anything for granted...
Let's go back in time. Torsdag. Möte på Hammarby Fotbolls kansli. Jag har just blivit publikvärd för Hammarby Fotboll säsongen 2008! (Autografer senare...) Går på Gullmarsplans perrong och vad skådar min trötta blick? "Mystery girl" kommer gåendes med tydligt feminina höftrörelser. Våra blickar möts. Tankarna flyger. Jag vet att jag försagt mig tidigare, hon vet det också. Jag vet att mina chanser är som bortblåsta. Hon också. Hon visar det också. En blick. Himlar med ögonen. Vänder blicken. Tre sekunder... T R E! So much for hoping...
And yeah, 'bout eyes... Pressbyråntjejen på Gärdet lär man ju inte få se så ofta om jag slutar så sent som jag gjort den senaste tiden... plus att jag delar 114 imorgon (Karlaplan)... yet, señorita, I still feel for you... One look could kill my pain, your thrill...
Dagens låt: Señorita - Justin Timberlake
Sjuk sedan ett par dagar tillbaka. Sucks bigtime! Har inte gjort annat än spelat spel och sett på dålig dags-TV. Enda höjdpunkten på hela dagen var Simpsons, och förstås, att Leeds gick upp till League Championship på FIFA Manager 08!
Kul liv. Whatelse? Jo, lördagen var ju fin! Träffade M som sagt, om än en kort stund. Men hon fick sina vinglas, vi fick vår quality time i Farsta Centrum bland smått och gott-affärer, småbarnsfamiljer och en och annan skolkande fjortis. M's ride was quite nice by the way!
Själv har man varken bil eller körkort... And yeah, didn't I tell you, I was going to meet S and J too? Well, I didn't... Never take anything for granted...
Let's go back in time. Torsdag. Möte på Hammarby Fotbolls kansli. Jag har just blivit publikvärd för Hammarby Fotboll säsongen 2008! (Autografer senare...) Går på Gullmarsplans perrong och vad skådar min trötta blick? "Mystery girl" kommer gåendes med tydligt feminina höftrörelser. Våra blickar möts. Tankarna flyger. Jag vet att jag försagt mig tidigare, hon vet det också. Jag vet att mina chanser är som bortblåsta. Hon också. Hon visar det också. En blick. Himlar med ögonen. Vänder blicken. Tre sekunder... T R E! So much for hoping...
And yeah, 'bout eyes... Pressbyråntjejen på Gärdet lär man ju inte få se så ofta om jag slutar så sent som jag gjort den senaste tiden... plus att jag delar 114 imorgon (Karlaplan)... yet, señorita, I still feel for you... One look could kill my pain, your thrill...
Dagens låt: Señorita - Justin Timberlake
fredag 7 mars 2008
Another day, another story.
Pappa mår bra nu. Det är just dom fyra orden jag behöver få höra för tillfället. Pappa mår bra nu. En vecka på sjukhus utan käk, endast ett glas vatten och kontrastvätska (röntgen). Tycker man kontrastvätska är gott, då har man tappat greppet om smak. Stackarn. Kämpa pappa!
För er som inte vet så har pappa varit på Enköpings lasarett i en vecka p.g.a. bukspottskörtelinflammation och hjärtfel. Men nu ser värdena bättre ut och i bästa fall kan han bli utskriven om två veckor. I värsta fall sex månader. Jag vet att du klarar dig!
Citymail är ett living hell. Åtminstone de senaste två veckorna har varit det. Mest p.g.a. allt som hänt med pappa. Men det är inte normalt att sluta klockan 19 som jag gjort några gånger.
Något är fel. Jag är disträ. Fel jobb? Rekryteringsmässa i helgen. Kan ge resultat. Grymt skönt med two days off, behövdes som fan.
Toxic nights, fredag, lördag (29/2, 1/3). Grymt kul med mycket dans och stabil fylla!
Tveksam gällande kvalitén i allmänhet, men det är bra mycket bättre än det förra stammishaket, Viper Room som vi (jag och mitt Entourage) bröt förhållandet med sedan min gode vän blev utslängd i maj förra året. Mer Toxic-kvällar tack! Även om chicksen är svåra att läsa...
Ska träffa M idag, kärt återseende! Vi har haft många trevliga samtal, skönt att äntligen få ta del av ditt liv in real life igen :). Ska jag eller ska jag inte träffa S imorgon? Återstår att se, rekryteringsmässan känns viktigast. Huvudsaken är att en promenad med J står högt i kurs :).
Till sist: Grekland pröjsas på måndag, can't wait!!! Har skrivit en prioriteringslista fram till April/Maj, känns som jag får mer överblick i mitt liv med en sådan lista :). Positivt.
Till sist 2: Gossip girl! Följ den damn it!!! Serena är sjukt snygg! Jenny är sjukt snygg (om än för ung för mig...)! Blair, börjar bli snyggare och snyggare, i början var hon en dålig kopia av Summer från OC men jag har ändrat uppfattning.
Till sist 3: Mycket ska fixas innan Italien (juni) och Grekland (juli). Därför grymt skönt med en extra stor lön. Pay day, game day :).
Dagens låt: Tears don't fall - Bullet for My Valentine
För er som inte vet så har pappa varit på Enköpings lasarett i en vecka p.g.a. bukspottskörtelinflammation och hjärtfel. Men nu ser värdena bättre ut och i bästa fall kan han bli utskriven om två veckor. I värsta fall sex månader. Jag vet att du klarar dig!
Citymail är ett living hell. Åtminstone de senaste två veckorna har varit det. Mest p.g.a. allt som hänt med pappa. Men det är inte normalt att sluta klockan 19 som jag gjort några gånger.
Något är fel. Jag är disträ. Fel jobb? Rekryteringsmässa i helgen. Kan ge resultat. Grymt skönt med two days off, behövdes som fan.
Toxic nights, fredag, lördag (29/2, 1/3). Grymt kul med mycket dans och stabil fylla!
Tveksam gällande kvalitén i allmänhet, men det är bra mycket bättre än det förra stammishaket, Viper Room som vi (jag och mitt Entourage) bröt förhållandet med sedan min gode vän blev utslängd i maj förra året. Mer Toxic-kvällar tack! Även om chicksen är svåra att läsa...
29 februari
1 mars
Ska träffa M idag, kärt återseende! Vi har haft många trevliga samtal, skönt att äntligen få ta del av ditt liv in real life igen :). Ska jag eller ska jag inte träffa S imorgon? Återstår att se, rekryteringsmässan känns viktigast. Huvudsaken är att en promenad med J står högt i kurs :).
Till sist: Grekland pröjsas på måndag, can't wait!!! Har skrivit en prioriteringslista fram till April/Maj, känns som jag får mer överblick i mitt liv med en sådan lista :). Positivt.
Till sist 2: Gossip girl! Följ den damn it!!! Serena är sjukt snygg! Jenny är sjukt snygg (om än för ung för mig...)! Blair, börjar bli snyggare och snyggare, i början var hon en dålig kopia av Summer från OC men jag har ändrat uppfattning.
Till sist 3: Mycket ska fixas innan Italien (juni) och Grekland (juli). Därför grymt skönt med en extra stor lön. Pay day, game day :).
Dagens låt: Tears don't fall - Bullet for My Valentine
måndag 18 februari 2008
I need something good to die for, to make it beautiful to live.
One month has passed. I've walked through storms, struggled through blizzards, surpassed rain and held my head up high, 'cause at the end of the storm, there's always a Golden sky.
Ja, en månad har gått sedan jag började på Citymail och mycket har hunnit hända.
Det visar sig att merparten delar mitt intresse för fotboll, tillika Hammarby vilket känns tryggt! Förutom det så är det alltid en skön stämning på jobbet, schysst musik på mornarna, folk som hjälper till när det går trögt och liksom inga snea blickar eller glåpord, alls!
Man har till och med hunnit komma på ett utryck för när jag skapar kaos omkring mig,
"Kai-kaos" vilket kanske inte är så smickrande men likväl ett tecken
på att jag är en i gänget.
Man kanske skulle ta och backa tillbaka i tiden till en fredag då det mesta var onyktert och obalanserat både kroppsligt och i sinnet.
Coach Alex hade i sin beskrivning av sig själv lagt till: "Fredagsöl är ett måste!". Intet ont anandes skulle jag mycket väl få uppleva detta just den fredagen veckan efter att jag börjat
(25/1). Grannkontoret, 114 (där Andreas jobbar), hade kommit över med öl och grejer för att först basta och sedan spela fotboll, eller om det var vise versa? Huvudsaken var att jag INTE kunde spela någon vidare fotboll utan stupade när jag skulle försöka skjuta, till alls glädje.
Jag stupade oftare än jag trodde jag skulle stupa faktiskt. Inte minst när jag försökte hålla ett descent samtal med Maria i telefonen så ramlade jag av stolen i köket och välte ner alla flaskor på golvet, TVÅ gånger!!! Någonstans i den ordningen hamnade även ett glasspaket och en skål med flingor och yoghurt på bordet, lite halvt uppätna sådär. Under tiden tejpade 114 fast en lampa som behövde "extra utsmyckning". Jaja, fyllan på kontoret ledde vidare till Södermalm och någon klubb på Östgötagatan jag inte minns namnet på, men där avnjöts en god Calva Smash 6a (Dagens City-drink, den dagen) och en inte lika fullt så god Sol (Fake-Corona). Kvällen blev för instabil för att fortsätta någon annastans, så för min del avslutades den på McDonalds. Slut.
Fredagen två veckor efter förväntade sig folk ganska mycket av mig, men jag tog det lugnt.
Jag delar ju som bekant post på Östermalm, vilket innebär en rad kändisar.
Här är några jag delar/delat till: Kenta Nilsson, hockeylegendar, Mikael Dahlberg, Djurgårdens IF, Qurinho, DIF, Pa Dembo Tourray, DIF, Måns Zelmerlöw, artist, Bonnier, äger DN, Expressen och diverse bokförlag, Kennet Andersson (om det nu är han), fotbollslegendar från VM 94, Henry Bronett, Cirkus Cirkör (har en tvillingbrorsa) m.f.
Jag delar till folk med ganska roliga namn också, som: Turkson, Lena Dolmen, Angelina Johlin, m.f.
Ska tilläggas att folk på Östermalm är trevligare än jag trodde, fördomarna kanske inte stämmer trots allt... eller? Flicksen är trevliga i alla fall, det gillas starkt!
Men, ryggen har tagit extremt mycket skada vilket leder mig till ytterligare ett kiropraktorbesök så småningom. Och en hund har attackerat mig, huggit mig i benet så att händelsen nu är anmäld både till Polisen, Folksam och Försäkringskassan. Snart kommer väl Drevet också... Hoppas verkligen jag får något för detta! Kvinnan som ägde hundarna blev inte ens chockad utan försvann snabbt från brottsplatsen. Sådant gör mig extremt irriterad!
Handbollen: Förlust 20-28 mot serieledarna Carl Lamm, första halvlek kanon! Andra, kalkon!
Tänk att två halvlekar kan skilja så mycket...
Kören: Tre kandidater har nu sökt tjänsten som ny konstnärlig ledare nu när Roland abdikerar. Ingen av dem har imponerat stort, men än diskuteras det. Roland kanske blir kvar?
Till sist: Börjar bli sjukt taggad inför utlandsturnén till Italien! Likaså utlandsresorna överhuvudtaget, först Italien/Tjeckien/Schweiz i april och sedan Mallis eller Kreta i juni/juli.
Ge mig sommar!!!
Dagens låt: Go with the flow - Queens of the Stone Age
Ja, en månad har gått sedan jag började på Citymail och mycket har hunnit hända.
Det visar sig att merparten delar mitt intresse för fotboll, tillika Hammarby vilket känns tryggt! Förutom det så är det alltid en skön stämning på jobbet, schysst musik på mornarna, folk som hjälper till när det går trögt och liksom inga snea blickar eller glåpord, alls!
Man har till och med hunnit komma på ett utryck för när jag skapar kaos omkring mig,
"Kai-kaos" vilket kanske inte är så smickrande men likväl ett tecken
på att jag är en i gänget.
Man kanske skulle ta och backa tillbaka i tiden till en fredag då det mesta var onyktert och obalanserat både kroppsligt och i sinnet.
Coach Alex hade i sin beskrivning av sig själv lagt till: "Fredagsöl är ett måste!". Intet ont anandes skulle jag mycket väl få uppleva detta just den fredagen veckan efter att jag börjat
(25/1). Grannkontoret, 114 (där Andreas jobbar), hade kommit över med öl och grejer för att först basta och sedan spela fotboll, eller om det var vise versa? Huvudsaken var att jag INTE kunde spela någon vidare fotboll utan stupade när jag skulle försöka skjuta, till alls glädje.
Jag stupade oftare än jag trodde jag skulle stupa faktiskt. Inte minst när jag försökte hålla ett descent samtal med Maria i telefonen så ramlade jag av stolen i köket och välte ner alla flaskor på golvet, TVÅ gånger!!! Någonstans i den ordningen hamnade även ett glasspaket och en skål med flingor och yoghurt på bordet, lite halvt uppätna sådär. Under tiden tejpade 114 fast en lampa som behövde "extra utsmyckning". Jaja, fyllan på kontoret ledde vidare till Södermalm och någon klubb på Östgötagatan jag inte minns namnet på, men där avnjöts en god Calva Smash 6a (Dagens City-drink, den dagen) och en inte lika fullt så god Sol (Fake-Corona). Kvällen blev för instabil för att fortsätta någon annastans, så för min del avslutades den på McDonalds. Slut.
Fredagen två veckor efter förväntade sig folk ganska mycket av mig, men jag tog det lugnt.
Jag delar ju som bekant post på Östermalm, vilket innebär en rad kändisar.
Här är några jag delar/delat till: Kenta Nilsson, hockeylegendar, Mikael Dahlberg, Djurgårdens IF, Qurinho, DIF, Pa Dembo Tourray, DIF, Måns Zelmerlöw, artist, Bonnier, äger DN, Expressen och diverse bokförlag, Kennet Andersson (om det nu är han), fotbollslegendar från VM 94, Henry Bronett, Cirkus Cirkör (har en tvillingbrorsa) m.f.
Jag delar till folk med ganska roliga namn också, som: Turkson, Lena Dolmen, Angelina Johlin, m.f.
Ska tilläggas att folk på Östermalm är trevligare än jag trodde, fördomarna kanske inte stämmer trots allt... eller? Flicksen är trevliga i alla fall, det gillas starkt!
Men, ryggen har tagit extremt mycket skada vilket leder mig till ytterligare ett kiropraktorbesök så småningom. Och en hund har attackerat mig, huggit mig i benet så att händelsen nu är anmäld både till Polisen, Folksam och Försäkringskassan. Snart kommer väl Drevet också... Hoppas verkligen jag får något för detta! Kvinnan som ägde hundarna blev inte ens chockad utan försvann snabbt från brottsplatsen. Sådant gör mig extremt irriterad!
Handbollen: Förlust 20-28 mot serieledarna Carl Lamm, första halvlek kanon! Andra, kalkon!
Tänk att två halvlekar kan skilja så mycket...
Kören: Tre kandidater har nu sökt tjänsten som ny konstnärlig ledare nu när Roland abdikerar. Ingen av dem har imponerat stort, men än diskuteras det. Roland kanske blir kvar?
Till sist: Börjar bli sjukt taggad inför utlandsturnén till Italien! Likaså utlandsresorna överhuvudtaget, först Italien/Tjeckien/Schweiz i april och sedan Mallis eller Kreta i juni/juli.
Ge mig sommar!!!
Dagens låt: Go with the flow - Queens of the Stone Age
torsdag 17 januari 2008
What a difference a day makes.
Arla morgon. Knappt en levande själ ute på gatan. Uret står på 05.30 och mobilalarmet drar igång "Alla som inte dansar" samtidigt som väckarklockan går igång. Idag ska jag banne mig upp! En tredje klocka står på skrivbordet brevid datorn men ringer inte. "Jag ställde den på 05.30" sa morsan igår, den ringde aldrig... tur var väl det för annars hade det blivit Benders kalabalik inne hos familjen Ekeberg. Känner mig förvånansvärt pigg idag, trots att jag aldrig brukar gå upp så här tidigt, eller gå upp överhuvudtaget... Men idag, skulle jag bara upp!
Två dubbla fullkornsmackor med krämig Philadelphia och lite mjölk får tillfälligt mätta min nattomma mage. Och sedan en DN, "fullspäckad" med nyaste nytt... men idag är det sannerligen inte läsvärt. Duscha är det inte tal om, det viktigaste är om jag kommer hinna med bussen klockan 06.10 eller inte. Jag hann. Den kom 06.09, nästa hade kommit 06.29. Tur.
I lurarna dunkar "Speeding cars" av Imogen Heap, och det är väl så det kännts den senaste tiden. Allt har gått så jävla fort. Det som skulle hunnits med, hanns inte med. Det onödiga, fann jag nödvändigt, som att spela FIFA Manager 08 till 04.00 på natten i stället för att läsa till tentan. Men idag är det annorlunda, idag börjar ett nytt liv. Inga sura människor på andra sidan luren som "inte vill ha någon jävla rådgivning" eller Teliaabonnemang heller för den delen.
Idag är den dag då jag för första gången bokstavligt talat får slita för brödfödan. Till cykel.
Ute är det kallt, jävligt kallt, trodde jag skulle klara mig utan vantar, men nej nej...
Går förbi Kungliga Tennishallen som jag blivit ombedd att göra, men inget kontor. Går en bit till, ser Expert med stora svarta bokstäver vaja i vinden på en vit bakgrund. Ringer coachen.
Får tillrättavisning och vandrar försenad första dagen till kontoret. Fan vad jag skäms.
Väl inne möter jag en morgonpigg kille som hälsar mig med ett "Hej är det du som är Kai? Det är bara fortsätta in, omklädningsrummet har du där" *pekar* Jag svarar med ett "Tack" och stapplar in, lagom svettig, lagom nervös. Men plötsligt släpper det. Allt släpper. Johanna och Alex, chefen och coachen, möter mig och välkommnar mig till tonerna av lugn, avslappnande och soft reggae. Här kommer jag trivas. Sedan kommer Christoffer, "FF", min hjälplärare. Där någonstans går jag från nervös, oerfaren till lättad, glad och väldigt tacksam över att ha fått detta jobb. Dagen flyter på alldeles utmärkt och jag lär mig allt om vad jobbet går ut på.
Linnégatan, Banérgatan, Strandvägen, Narvavägen, Löjtnantsgatan, och ett flertal andra adresser lades på minnet. Östermalm, hädanefter min stadsdel.
Dagen började klockan 05.30 hemma i Sköndal, helt ovetandes om dagens förlopp. Den kommer sluta om någon timme eller två. Och jag är helt övertygad om att mitt nya liv som brevbärare på CityMail var den allra bästa vägen att gå, eller cykla på av alla vägar jag hittills mött.
Till sist: Jag har sett Stockholms överlägset pampigaste lägenhet, Strandvägen 55, inifrån!
Dagens låt: Speeding cars - Imogen Heap
Två dubbla fullkornsmackor med krämig Philadelphia och lite mjölk får tillfälligt mätta min nattomma mage. Och sedan en DN, "fullspäckad" med nyaste nytt... men idag är det sannerligen inte läsvärt. Duscha är det inte tal om, det viktigaste är om jag kommer hinna med bussen klockan 06.10 eller inte. Jag hann. Den kom 06.09, nästa hade kommit 06.29. Tur.
I lurarna dunkar "Speeding cars" av Imogen Heap, och det är väl så det kännts den senaste tiden. Allt har gått så jävla fort. Det som skulle hunnits med, hanns inte med. Det onödiga, fann jag nödvändigt, som att spela FIFA Manager 08 till 04.00 på natten i stället för att läsa till tentan. Men idag är det annorlunda, idag börjar ett nytt liv. Inga sura människor på andra sidan luren som "inte vill ha någon jävla rådgivning" eller Teliaabonnemang heller för den delen.
Idag är den dag då jag för första gången bokstavligt talat får slita för brödfödan. Till cykel.
Ute är det kallt, jävligt kallt, trodde jag skulle klara mig utan vantar, men nej nej...
Går förbi Kungliga Tennishallen som jag blivit ombedd att göra, men inget kontor. Går en bit till, ser Expert med stora svarta bokstäver vaja i vinden på en vit bakgrund. Ringer coachen.
Får tillrättavisning och vandrar försenad första dagen till kontoret. Fan vad jag skäms.
Väl inne möter jag en morgonpigg kille som hälsar mig med ett "Hej är det du som är Kai? Det är bara fortsätta in, omklädningsrummet har du där" *pekar* Jag svarar med ett "Tack" och stapplar in, lagom svettig, lagom nervös. Men plötsligt släpper det. Allt släpper. Johanna och Alex, chefen och coachen, möter mig och välkommnar mig till tonerna av lugn, avslappnande och soft reggae. Här kommer jag trivas. Sedan kommer Christoffer, "FF", min hjälplärare. Där någonstans går jag från nervös, oerfaren till lättad, glad och väldigt tacksam över att ha fått detta jobb. Dagen flyter på alldeles utmärkt och jag lär mig allt om vad jobbet går ut på.
Linnégatan, Banérgatan, Strandvägen, Narvavägen, Löjtnantsgatan, och ett flertal andra adresser lades på minnet. Östermalm, hädanefter min stadsdel.
Dagen började klockan 05.30 hemma i Sköndal, helt ovetandes om dagens förlopp. Den kommer sluta om någon timme eller två. Och jag är helt övertygad om att mitt nya liv som brevbärare på CityMail var den allra bästa vägen att gå, eller cykla på av alla vägar jag hittills mött.
Till sist: Jag har sett Stockholms överlägset pampigaste lägenhet, Strandvägen 55, inifrån!
Dagens låt: Speeding cars - Imogen Heap
lördag 5 januari 2008
Välkommen färsking!
Ja, så har ytterligare ett år runnit iväg och plötsligt står jag med foten i år 2008!
"Det perfekta året" är det tänkt ur många aspekter. Fotbolls-EM, utlandstripp, sista turnén med kören (Italien för övrigt), jubileumskonserter och jag får min manschettknapp för trogen tjänst i 10 år, slutar psykologikursen och idrottspsykologikursen, jag får ett heltidsjobb med lön över 10000, jag flyttar till en egen lägenhet, jag skaffar flickvän och slutligen bosätter mig i Japan!
Allt är bara tankar, drömmar och visioner men nog finns potential!
2007, sista andetaget.
Klockan har precis passerat 00.00 och fyrverkerierna far all sin väg upp i den becksvarta himlen. Jag befinner mig utomhus, ute i Österskär och kramar goda vänner och en söt tjej, en Julia, på uppfarten till Victorias villa. Alkoholen har flödat hela kvällen men festen i sig var lite väl mansdominerad. Champagnebubbel, god tacos, högljudd musik och förväntningar på en livligare fest i Skanstull. Vi drar vidare. Mot stan. Mot Skanstull. Resa med Roslagsbanan är inget att rekommendera för otåliga och spyfärdiga människor. Speciellt inte om alkohol är inblandat. Så inleddes år 2008, med en spya på tunnelbanan, bortappade flickor, en inställd fest och en vinglig gångmarsch hem från Hökarängen till mitt kära Sköndal. Till råga på allt avslutades år 2007 hos den flicka som ställt till med flest stormar i min känslomässiga tankeverkstad, Victoria.
2008, "Det perfekta året".
Det har snart redan hunnit gå en vecka av det nya året, och redan nu har ångesten tagit över. Det som var så perfekt på slutet, med en härlig jul, mys med henne, nytt jobb (Bokningsservice), förhoppningar och förväntningar, har snabbt förbytts i ångest och ängslan.
Sacked from work (jag ville sluta men inte få sparken med motiveringen
"Vad FAN gör du här?"), ångest över kognitionsarbetet, dels för att jag inte är godkänd i någon av de fyra
delkurserna jag läst under hösten och dels för att det snurrar tankar och förhoppningar om ett år på
GIH och idrottspedagogik,
med förhoppningar om att bli professionell tränare.
När rummet blir stökigare och stökigare p.g.a. av allt ogjort också så
går gränsen för vad jag tål.
"Det perfekta året" har inletts på fel sätt, nu gäller det att ta det första
spadtaget, direkt.
I morgon, söndag, ska det organiseras här i rummet, det ska pluggas
på annan ort än Sköndal,
och det ska skickas in jobbansökningar.
Året har knappt börjat, ska förväntningarna hinna dö ut innan
rosen blivit utsprungen?
Dagens låt: Losing my way - Justin Timberlake
"Det perfekta året" är det tänkt ur många aspekter. Fotbolls-EM, utlandstripp, sista turnén med kören (Italien för övrigt), jubileumskonserter och jag får min manschettknapp för trogen tjänst i 10 år, slutar psykologikursen och idrottspsykologikursen, jag får ett heltidsjobb med lön över 10000, jag flyttar till en egen lägenhet, jag skaffar flickvän och slutligen bosätter mig i Japan!
Allt är bara tankar, drömmar och visioner men nog finns potential!
2007, sista andetaget.
Klockan har precis passerat 00.00 och fyrverkerierna far all sin väg upp i den becksvarta himlen. Jag befinner mig utomhus, ute i Österskär och kramar goda vänner och en söt tjej, en Julia, på uppfarten till Victorias villa. Alkoholen har flödat hela kvällen men festen i sig var lite väl mansdominerad. Champagnebubbel, god tacos, högljudd musik och förväntningar på en livligare fest i Skanstull. Vi drar vidare. Mot stan. Mot Skanstull. Resa med Roslagsbanan är inget att rekommendera för otåliga och spyfärdiga människor. Speciellt inte om alkohol är inblandat. Så inleddes år 2008, med en spya på tunnelbanan, bortappade flickor, en inställd fest och en vinglig gångmarsch hem från Hökarängen till mitt kära Sköndal. Till råga på allt avslutades år 2007 hos den flicka som ställt till med flest stormar i min känslomässiga tankeverkstad, Victoria.
2008, "Det perfekta året".
Det har snart redan hunnit gå en vecka av det nya året, och redan nu har ångesten tagit över. Det som var så perfekt på slutet, med en härlig jul, mys med henne, nytt jobb (Bokningsservice), förhoppningar och förväntningar, har snabbt förbytts i ångest och ängslan.
Sacked from work (jag ville sluta men inte få sparken med motiveringen
"Vad FAN gör du här?"), ångest över kognitionsarbetet, dels för att jag inte är godkänd i någon av de fyra
delkurserna jag läst under hösten och dels för att det snurrar tankar och förhoppningar om ett år på
GIH och idrottspedagogik,
med förhoppningar om att bli professionell tränare.
När rummet blir stökigare och stökigare p.g.a. av allt ogjort också så
går gränsen för vad jag tål.
"Det perfekta året" har inletts på fel sätt, nu gäller det att ta det första
spadtaget, direkt.
I morgon, söndag, ska det organiseras här i rummet, det ska pluggas
på annan ort än Sköndal,
och det ska skickas in jobbansökningar.
Året har knappt börjat, ska förväntningarna hinna dö ut innan
rosen blivit utsprungen?
Dagens låt: Losing my way - Justin Timberlake
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
